Match igen, nästan exakt ett dygn efter förra matchen slutade och Azalea kom med en identisk startelva och trupp förutom att Olle hade ersatt Shohil. Vädret var det däremot inte utan istället för strålande sol så var det grått, tråkigt och regn, något som även sammanfattade matchen rätt mycket.
Dagens motståndare var Valhalla och det betydde även att serien vände nu då det var säsongens första lag vi mötte onsdagen första april. Det blev 1-1 då där väl Azalea låg närmast segern och det är ett motstånd som vi haft rätt svårt för tidigare med jämna och tuffa matcher.
Inledningen är rätt avvaktande utan att det händer speciellt mycket åt något håll, båda lagen spelar sig loss och ur press helt ok men det tar ofta stopp på mitten eller ett anfall via kanterna som inte leder till något. Valhalla har den första och bästa chansen när deras anfallare är först på en längre boll och sen försöker runda en utspringande Elias som är på motståndaren men nog är på bollen också då domaren friar straffsituationen. Första halvleks enda skott på mål kommer efter 35 minuter då ett bra Azalea-anfall ger en hörna där Kappe får på en bra nick som deras målvakt gör en väldigt bra räddning på. Strax därefter är Leon igen inblandad i en situation där han först blir dragen i tröjan men fortsätter springa och sen ger igen med en eftersläng men det slutar med ett gult (en nitisk domare hade nog mycket väl visat upp det röda). Därefter händer inte mycket mer än att Valhalla skjuter över på någon frispark innan det blåses av för halvtid.
0-0 och vad som får väl sägas vara helt ok, framförallt då samtliga spelade mycket dagen innan, men det märktes att energinivåerna var lägre. Helt ok spel i perioder men där orken saknades för att komma till några riktigt bra målchanser.
Andra halvlek skulle bli desto mer livad, och med fler farliga chanser för Azalea. Man inleder helt ok, Elliot har något skott på mål, Musa får en varning och sen är det via fasta som de absolut farligaste chanserna skapas. En dubbelchans på hörna från först Leon och sen Ludde, på den efterföljande får Ville ett helt ok skottläge som tyvärr går utanför. Med cirka halva andra spelad började det sen hetta till lite mer, först sänker Anton deras spelare med en rejäl tackling som belönas med en varning. Musa hinner kontra på egen hand men skottet går tyvärr utanför. Därefter lyckas en Valhallaspelare dra på sig det klassiska dubbelgula, först en fullständigt feltajmad tackling som sänker Ludde som var värt 1,5 gult, och sen ett till efter att ha gått fram efteråt och snackat med domaren.
Men som alla som följt Azaleas senior vet så är vi 1) fullständigt klappkassa på forcering och 2) att spela med en man mer. Man rullar runt bra, men det är fortfarande bara genom fasta det blir farligt. De hinner hem med 5 man mot våran ensamma stackare till anfallare i straffområdet och då är det inte lätt att göra mål. Valhalla fortsätter sen att skjuta sig själva i foten där man efter att ha visslats av för felaktigt inkast skjuter iväg bollen och inte ger domaren något annat val än ett andra gula. Två man mer med tre minuter kvar visade sig dock vara ännu sämre för Azalea, som mot Valhallas 5-3-0 bara rullar runt och runt som att man hade till efter midsommar på sig att göra mål, det hade man dock inte utan matchen blåses av kort därefter och Azalea kan åtminstone räkna in en andra raka nolla i en match där man defensivt gör det bra (noll skott på mål för motståndarna tror jag och knappt några andra försök heller). Man kan dock gå på midsommar med en bra känsla inför vårsäsongens sista match, Pushers fredag 26/6 på Gröna Vallen. Seger där och man kan ändå sammanfatta en poängmässigt helt ok vår. Väl mött då!
/Rasmus ‘Räven’ Linderås
