Vi är ett trevligt gäng som håller till på Majvallen och övre halvan av div 5. Stommen är spelare från de egna leden men vi har även spelare utifrån. Har ni frågor om provträning eller annat är det bara att hör av sig till huvudtränare Lahod Malke (mail lahod.malke@yahoo.com) eller lagansvarig Rasmus Linderås (mob 0709281195 eller mail rasmuslinderas@gmail.com).

I lördags var det återigen dags för match, denna gång var det Kungsladugård som stod för motståndet och de yttre förutsättningarna kunde knappast vara bättre. Soligt, runt 20 grader, en väldigt fin gräsplan och avspark kl 12 på en lördag. Azalea hade ett helt koppel centrala spelare som alla var iväg på samma resa vilket gjorde att det var lite tunt med alternativ där, men man kunde ändå få ihop en bra startelva och bänk. Lahod fick ännu en gång ställa sig då Elias inte var tillgänglig.

Matchen börjar man också bra, men utan att komma till några ordentliga skottlägen, dock skapar man en del hörnor redan tidigt. Det är dock en Kungsladugårdshörna som föranleder ledningsmålet, Azalea får undan den och Musa får sätta fart från halvplan med bollen och där är det få som hinner ikapp, det gör motståndarna nästan, men inte bättre än att de hakar i och skaver tillräckligt mycket för att Musa ska tappa balansen och straffen blåsas. Den sätter Axel säkert och Azalea kan få en skön ledning att spela på.

Man fortsätter vara rätt bra, men skotten täcks ofta eller inspel där ingen riktigt hinner dit, det ger några halvfarliga fasta men inget superläge. KBK är farliga i sina omställningar och det blir riktigt farligt när de kommer igenom, men Lahod får ut en fot. Många gånger så lyckas Kappe främst, men även med god hjälp av de andra backarna avstyra omställningarna så det inte blir så farligt. Till slut så kom dock kvitteringen ( just då var jag och fyllde vatten så jag missade det) och det är svårt att komma ifrån att det var rättvist. Kort därefter blåser domaren för halvtid och Azalea kan se tillbaka på en halvlek där man visar prov på bra inställning men utan att skapa så mycket chanser. 

Till andra ändrar man lite i formationen också men hittar inte riktigt rätt där heller, KBK tar över mer och mer när Azalea börjar krokna med orken, och med många nya som inte spelat ihop så mycket så blir det svårt att hitta rätt i pressen. Man har också svårt att få fast bollen på motståndarens planhalva.

KBK fortsätter trycka på och Lahod gör en otrolig räddning på ett av avsluten, Azalea har om jag inte missade något sitt första skott på mål i öppet spel i 85:e när Mommo trycker till från distans där målvakten gör en väldigt fin parad, kort därefter får nyinbytte junioren Adam ett rätt bra nickläge på bortre som tyvärr smiter utanför. KBK har någon mer farlig chans innan domaren blåser av. En bra poäng för Azalea, då gräsplan inte brukar vara det starkaste underlaget, på en plan och mot ett motstånd där det alltid varit jämna och tuffa matcher, nu hade de dessutom en ny tränare och mer energi sen vårmötet. Så riktigt starkt att stå emot när de trycker på och ta en poäng.

Till nästa vecka är man spellediga, så nästa match är först om två veckor, hemma (på Gröna Vallen) mot Styrsö, kom gärna förbi och kolla då!

/Rasmus ‘Räven’ Linderås

Det var dags att sparka igång höstsäsongen igen, och det gjordes mot grannklubben Argo, som besegrades i våras efter ett skott via motståndar-rygg in i mål, frågan var om Azalea skulle kunna göra det igen och dra ifrån kampen om Majornas tredje bästa lag. Som vanligt var det några borta på lite resor, sommarjobb på annan ort och en del sjukdom/skador. Truppen var dock en stark sådan, med den lilla asterisken att några spelade ur position och att Lahod ännu en gång fick ställa sig mellan stolparna så att ansvaret föll på undertecknad för uppvärmning och matchcoachning.

Argo inleder klart bäst och avlossar en hel del skott första fem minutrarna innan Azalea börjar hitta lite spel, som dock inte leder till några avslutsförsök. Argo fortsätter mata på med mycket inläggsspel och en del skott från distans som Lahod i målet ihop med backlinjen reder ut ganska bra. Sen har Azalea marginalerna med sig när Fredrik kommer in lite oturligt i en duell, han glidtacklar och är först på bollen, men foten studsar på bollen och träffar motståndarspelaren rakt på smalbenet i ganska hög fart, och oavsett om det är mening eller inte hade det varit svårt att protestera mot ett rött kort. Domaren höll dock en hög och konsekvent nivå, och även om man inte vill ha vårdslöst/farligt spel så är det kul när det smälls på i ett derby.

Efter 25 min så kommer Azaleas första skott på mål när Julius viker in och testar från distans, och 2 min senare lyckas vi utnyttja vårt övertag i fart (främst på kanterna) när Julius släpps loss från sin vänstersida, spelar/skjuter in bollen mot mål där Casper sen är först på returen. Glädjen blir dock kortvarig då Argo kvitterar fem minuter senare på hörna, en överlång mot bortre där deras spelare får skjuta två gånger om utan att vi hinner blockera avslutet.

Azalea kommer sen in i en fin period när man lyckas trycka ner Argo en del, och får till några skott utanför distans, och man tar sen också ledningen strax innan halvtid när Fredrik får all tid i världen att sikta in sig från mittplan när Argos högersida drabbas av förfrysning eller nåt och helt glömmer bort att följa löpningen av Casper som kyligt kan förvalta den fina bollen och lyfta den över Argomålvakten in i mål. 

Efter detta ledningsmål kunde man ju önska sig en lugn avslutning på halvleken, så blir det dock inte, i princip efter avspark så får Argo en kvadruppel-chans. Först ett inlägg med avslut som Lahod räddar, därefter nick i ribban från 1 m, sen skott på egen spelare av Argo och sen ett skottförsök till som blåses av efter att Lahod bedömts bli påbackad av deras anfallare.

Halvtid, och ändå en helt ok prestation, lite för mycket chanser som släpptes till i perioder, men annars många fina anfall och uppspel där vi spelar bort deras press. Och så borde vi orka mer än motståndarna och kunna utnyttja de omställningar som rimligtvis borde uppstå i andra halvlek när Argo skulle behöva trycka på.

Bortsett från första två av andra halvlek kommer sen Azaleas bästa period, vi upptäcker att deras anfallare pressar helt ensam och vi kan enkelt spela bort deras press och hålla bollen utan problem på vår egna planhalva, och lyckas även trycka ner Argo så att de tvingas slå ifrån sig bollar som vi enkelt kan samla upp igen. Ibland ställer vi till oss för det själva vid uppspelen och då blir det ändå lite farligt, och de får till någon löpduell där Anton hinner störa lagom mycket för att Lahod ska kunna komma ut och plocka friläget. Musa kommer in och skapar stora problem med sin snabbhet och förmåga att reta upp motståndare, han hamnar också i en situation där han först blir lite fasthållen och sen (som jag förstått det, för uppfattade inte helt situationen) viftar till med armbågen som träffar Argospelaren i ansiktet, det bedöms som gult vilket nog var riktigt då domaren stod nära och såg situationen även om armbågar i ansiktet oavsiktligt eller ej gett utvisningar tidigare.

Argo blir mer och mer desperata samtidigt som många i Azalea börjar gå på knäna, med mycket kramp-känningar. Men dom som fortsatt orkar springa skapar många fina chanser där vi tyvärr inte riktigt kommer rätt eller först till bollen, Julius tar sig runt gång på gång och Axel kommer med upp fint från sin högerback någon gång, Musa har också några fina inspel som tyvärr inte leder till någonting.

Argo fortsätter med mycket inläggsspel och fasta, men för det mesta löser Azalea det och Lahod får plötsligt spänsten tillbaka från fornstora dagar och flyger upp och boxar undan inlägg. Farligast blir när vi tryckt fram med många och de kan ställa om, för där går det undan, tror det är en omställning som leder till ett avslut från 4 m som går löst rätt på Lahod där det i ärlighetens namn bör bli mål. 

Sista fem blir svettiga och köttiga, Anton löser en frispark nere vid vår kortlinje vilket provocerar fram tre gula, 1 för Azalea och 2 för Argo när de ska in och knuffas och ha sig. Leon kör sin patenterade stenhård rak arm som får Argospelaren att nästan flyga över staketet men till slut sätter blåser domaren av och Azalea kan inkassera ännu en otroligt skön derbyseger och fjärde raka utan förlust sen de två genomklappningarna mot Guldheden och Utbynäs. Med Härryda uteslutna är det två lag man ska ha bakom sig, och med 10 ner till Argo nu kan vi istället börja kolla uppåt, och med målet att försöka jaga ikapp fjärdeplatsen.

Nästa chans att se Azalea hemma dröjer väldigt länge då Härrydamatchen från 29/8 stryks, så det är inte förrän 5/9 på Azaleadagen som Azalea spelar hemma, Styrsö 14:15 på Gröna Vallen. Orkar man inte vänta så länge så spelar b-laget nästa onsdag 19:45 på Majvallen och a-laget spelar sin nästa match lördag 22/8 12:15 på Apelsinplans gräs.

/Rasmus ‘Räven’ Linderås

Sista matchen innan uppehållet och då brukar det alltid vara svårt att få ihop folk, Azalea hade väl 10 bortresta, tre hemma för sommarjobb, tre sjuka och två som hade kvällsskift på Volvo. Trots det kunde man ändå ställa ett helt okej om än väldigt lite samspelt lag på banan. Man hade också genomfört två träningar under veckan, varav en kvart fys med fysio i tisdags vilket var väldigt länge sen senast. Truppen bestod bortsett från tränarna av 10/13 spelare med bakgrund från de egna leden. Motståndarna Pushers hade nog haft det ännu svårare att få ihop folk med några som inte alls hade spelat mycket i år. De är dock raka motsatsen till Azalea i att de kanske spelar lite lättare men där alla vet vad de är bra på och utnyttjar det fullt ut, medan Azalea ofta spelar rätt svårt och med ett ungt lag där många inte alls får ut sina styrkor på samma sätt.

Matchen inleds som man kan förvänta sig i 25-gradig värme i ett väldigt beskedligt tempo där väl Azalea har mer boll, men oftast rullar runt i backlinjen vilket Pushers inte hade några problem med. Målchanserna uteblev också för de båda lagen, Azalea har väldigt svårt med att få upp bollen där det fanns enorma ytor att exploatera, så när det väl sker, antingen via bollvinst högt upp eller att vi får igenom passningen så blir det lite halvfarligt. Mommo skjuter ett lurigt skott mot hörnet som leder till hörna, DH testar från distans men där skotten tyvärr inte träffar mål och sen har han ett fint instick mot Martin som tyvärr blåstes bort för knapp offside. Pushers är igenom någon gång där Elias kommer ut bra, och Kappe bryter några gånger när de är på väg igenom, men annars skapar de inte jättemycket innan de med halvlekens sista spark från distans överlistar Elias i målet (ett mål som jag delvis missade pga vattenflaskpåfyllning).

Halvlek men långtifrån omöjligt att vända då vi rimligen borde orka mer än vad Pushers gör sett till åldern på spelarna. 

Andra startar ganska likt den första, men lite öppnare åt båda hållen i takt med att båda lagen blev tröttare, tyvärr är halvleken inte mer än fem minuter gammal när Pushers utökar, deras duktiga och företagsamma vänsterytter tar sig in i banan efter en omställning från hörna och drar på något nästan krossbollsliknande skott som seglar ribba in från 35-40 meter kanske. Tvåmålsunderläge, men mot ett motstånd där flera redan gick på knäna fanns det fortsatt goda chanser att få med sig ett bra resultat från matchen. Lyckligtvis för Azalea kommer kvitteringen nästan omgående, en jättefin inläggsfrispark från höger av Rany slås perfekt så att målvakten tvingas reflexrädda den, men inte bättre än att den går rätt på säsongsdebuterande (efter lumpen) Leo som gör karriärens första seniormål. 

Azalea fortsätter trycka på, och skapar framförallt en del hörnor och 10 minuter efter reduceringen kommer också kvitteringen. En inläggsfrispark från vänster denna gången som skjuts stenhårt rätt i bakhuvudet (på en förvisso kanske något tjuvande) Pushers-spelare som blir helt däckad, men Azalea tar hand om andrabollen och medan Pushers förundras över att det inte blir avblåst så tappar de koncentrationen och bollen hittas in till Felix som enkelt kan skjuta in kvitteringen. Här får man ju vara ärlig med att säga att det skulle blåsts av för huvudskada men att frisparken nog borde slagits om, men samtidigt gör Azalea inget annat än att spela tills domaren blåser. Efter detta börjar matchen verkligen utveckla derbykaraktär, det blir lite tjafsigt mellan bänkarna medan domaren kollar till den huvudskadade spelaren (som efteråt skönt nog mådde helt ok) och det börjas dela ut rejäla tacklingar åt alla möjliga håll. Azalea är laget som fortsätter trycka på och har momentum, och efter en hel del halvfarliga hörnor så lyckas till slut kapten Kappe slå in det som skulle visa sig blir segermålet. Minns inte riktigt hur, men på något sätt så når den Kappe vid kortlinjen någon meter från målvakten och målet där han lyckas få kontroll på bollen och sen slå den tunnel på målvakten och längs med mållinjen in i bortre och vändningen är ett faktum.

Efter detta blir Pushers såklart mer desperata och Azalea lite mer defensiva och tillbakatryckta, de visar sitt övertag i storlek och tyngd genom mycket inlägg och hörnor som skapar stor oreda hos de orangea. Kappe räddar någon på mållinjen, Elias gör ett antal riktigt fina ingripanden, samtidigt som det uppstår fina kontringslägen som nog kunde resulterat i ett 4-2 mål. Adam (från juniorlaget) kommer runt och får sånär in bollen och Julius testar också med två avslut. Men till slut går visslan och Azalea kan räkna in en blytung trea som för oss bort från bottenstrid och en möjlighet att istället försöka bli bäst av resten utanför de tre klara topplagen Guldheden, Donsö och Utbynäs.

Kul med mycket publik på plats, och att många från juniorlaget var och kollade på sina jämnåriga (Adam (2009), Ludde (2010) och Axel (2011). Nästa match är inte förrän tisdag 11:e augusti, och även den är på Gröna Vallen och ett derby (Argo) som på grund av Majvallens omläggning under hösten kommer att bli herrlagets tillfälliga hemmaplan. 

/Rasmus ‘Räven’ Linderås

Match igen, nästan exakt ett dygn efter förra matchen slutade och Azalea kom med en identisk startelva och trupp förutom att Olle hade ersatt Shohil. Vädret var det däremot inte utan istället för strålande sol så var det grått, tråkigt och regn, något som även sammanfattade matchen rätt mycket.

Dagens motståndare var Valhalla och det betydde även att serien vände nu då det var säsongens första lag vi mötte onsdagen första april. Det blev 1-1 då där väl Azalea låg närmast segern och det är ett motstånd som vi haft rätt svårt för tidigare med jämna och tuffa matcher.

Inledningen är rätt avvaktande utan att det händer speciellt mycket åt något håll, båda lagen spelar sig loss och ur press helt ok men det tar ofta stopp på mitten eller ett anfall via kanterna som inte leder till något. Valhalla har den första och bästa chansen när deras anfallare är först på en längre boll och sen försöker runda en utspringande Elias som är på motståndaren men nog är på bollen också då domaren friar straffsituationen. Första halvleks enda skott på mål kommer efter 35 minuter då ett bra Azalea-anfall ger en hörna där Kappe får på en bra nick som deras målvakt gör en väldigt bra räddning på. Strax därefter är Leon igen inblandad i en situation där han först blir dragen i tröjan men fortsätter springa och sen ger igen med en eftersläng men det slutar med ett gult (en nitisk domare hade nog mycket väl visat upp det röda). Därefter händer inte mycket mer än att Valhalla skjuter över på någon frispark innan det blåses av för halvtid.

0-0 och vad som får väl sägas vara helt ok, framförallt då samtliga spelade mycket dagen innan, men det märktes att energinivåerna var lägre. Helt ok spel i perioder men där orken saknades för att komma till några riktigt bra målchanser.

Andra halvlek skulle bli desto mer livad, och med fler farliga chanser för Azalea. Man inleder helt ok, Elliot har något skott på mål, Musa får en varning och sen är det via fasta som de absolut farligaste chanserna skapas. En dubbelchans på hörna från först Leon och sen Ludde, på den efterföljande får Ville ett helt ok skottläge som tyvärr går utanför. Med cirka halva andra spelad började det sen hetta till lite mer, först sänker Anton deras spelare med en rejäl tackling som belönas med en varning. Musa hinner kontra på egen hand men skottet går tyvärr utanför. Därefter lyckas en Valhallaspelare dra på sig det klassiska dubbelgula, först en fullständigt feltajmad tackling som sänker Ludde som var värt 1,5 gult, och sen ett till efter att ha gått fram efteråt och snackat med domaren. 

Men som alla som följt Azaleas senior vet så är vi 1) fullständigt klappkassa på forcering och 2) att spela med en man mer. Man rullar runt bra, men det är fortfarande bara genom fasta det blir farligt. De hinner hem med 5 man mot våran ensamma stackare till anfallare i straffområdet och då är det inte lätt att göra mål. Valhalla fortsätter sen att skjuta sig själva i foten där man efter att ha visslats av för felaktigt inkast skjuter iväg bollen och inte ger domaren något annat val än ett andra gula. Två man mer med tre minuter kvar visade sig dock vara ännu sämre för Azalea, som mot Valhallas 5-3-0 bara rullar runt och runt som att man hade till efter midsommar på sig att göra mål, det hade man dock inte utan matchen blåses av kort därefter och Azalea kan åtminstone räkna in en andra raka nolla i en match där man defensivt gör det bra (noll skott på mål för motståndarna tror jag och knappt några andra försök heller). Man kan dock gå på midsommar med en bra känsla inför vårsäsongens sista match, Pushers fredag 26/6 på Gröna Vallen. Seger där och man kan ändå sammanfatta en poängmässigt helt ok vår. Väl mött då!

/Rasmus ‘Räven’ Linderås

Efter många om och men skulle till slut Azalea möta Mölndal på bortaplan. Först hade vi en tanke om att byta hemma och bortaomgången för att inte behöva spela sista omgången på Heden, det visade sig dock att alternativen nu i juni på Majvallen/Gröna Vallen var sämre, så då bytte vi tillbaka till ursprungsplanen, men då hade fredag 12/6 bokats upp och lagen kom överens om att spela lördag 13/6 17:30 istället. Men när Azalea började märka att man hade typ 9 spelare tillgängliga eftersom att cirka 15 stycken var bortresta och ett stort antal hade jobb så bad man om att flytta matchen. Även Mölndal hade några borta och var schyssta att gå med på det. Mölndal ville dock absolut spela den nu till vårsäsongen och föreslog måndag kl 20. Men plötsligt så funkade det inte och man bestämde istället att det var tisdag 18:30 som skulle gälla istället. Bara att anpassa sig för det för Azalea, och med facit i hand ett bra beslut.

För den träningen som genomfördes under gårdagen var nog bland de sämsta som skådats, alla kändes som ett gäng apatiska och bakfulla älgar på plan, visserligen fanns det väl en viss förklaring med att man var just bakfull och varit uppe hela natten och sett Sverige men det ursäktar inte att det såg så fruktansvärt dåligt ut.

Men match skulle det bli, vädret var fint och för första gången sen premiären hade Azalea två mittbackar (Kappe och Ludde) och ordinarie målvakt samtidigt på plan. Och även om ytterbackarna i grunden är yttrar var det lite mer vana och defensivt skickliga spelare i Axel och Guse. På mitten hade vi Elliot tillbaka efter en månads semester ihop med Leon. Mommo och Musa var på kanterna och Felix var längst upp med Ville bakom sig. På bänken återfanns Martin, Anton (tillbaka efter revbensskada), Shohil och Elliot B.

Mölndal kom från raka motsatsen till Azaleas formkurva, och det är ett lag och plan där Azalea haft förtvivlat svårt att vinna (en gång på åtta försök eller något, 6-1 i april 2022). Men någonting var det i luften för det var ett helt annat lag som kom ut på plan idag, och redan från start kändes Azalea mycket mer påslagna än kanske någon gång i år. Matchen är inte ens tre minuter gammal när Musa får bollen på högerkanten, löper förbi sin back och snyggt hittar en helt fristående Mommo i bortre delen av straffområdet som behärskat sätter dit 1-0 på volley. Sen sätter sig väl det som sen blir matchbilden, Mölndal har mycket boll men det händer ingenting, Azalea stänger till ganska bra centralt och deras längre bollar ut mot kanterna leder inte till några större farligheter och de blir tidigt frustrerade. En av deras tränare blir utvisad redan i nionde minuten efter att inte alls hållit med domaren om ett domslut, och i 12:e minuten fortsätter eländet för Mölndal och dröminledningen för Azalea när det än en gång ska rullas kort från målvakt. Till Azaleas lycka står Mölndals  back och sover likt en annan tunisisk lagkapten och Musa kan enkelt stjäla bollen och servera Felix öppet mål.

Efter detta händer det inte jättemycket i ärlighetens namn, Azalea kväver Mölndal ganska så effektivt och Elias är bra ute och rensar bort de för långa djupledsbollarna. De kommer runt på kanten kanske 2-3 gånger där det blir lite halvfarligt men annars är det Azalea som är farligare när de får sticka på omställning. Axel har ett slött skott på mål och Felix har faktiskt ett till i mål, som dock (korrekt, men knappt var känslan) blåstes av för offside. Annars hettar det bara till när Leon får gult efter att ha grisat sig som bara han kan, och sen två minuter senare är han i händelsernas centrum igen efter att ha tacklat en Mölndalsspelare (som fortsatte springa dock) efter avblåsning). Det var dock ganska effektivt mot ett Mölndal som bara blev desto mer och mer frustrerade på domare, med och motspelare och allt däremellan ju längre matchen gick.

Halvtid och efter förutsättningarna Azaleas bästa match sen Mossen hemma i sista omgången förra året. Men 2-0 är (som alla som spelat fotboll) en väldigt vansklig ledning, snabbt mål för Mölndal och det skulle bli en jobbig halvlek, framförallt med tanke på att Azalea knappt tränat det senaste och väl inte hade den bästa fysiska formen direkt.

Andra fortsatte egentligen där den första tog vid, Mölndal är mer och mer på Azaleas planhalva som såklart blir allt tröttare, samtidigt har man hela tiden farliga omställningar och några fina perioder där man vilar med boll och får Mölndal att springa. Dock lider man fortfarande av syndromet att man gör två bra aktioner och sen något totalt livsfarligt (spela den rätt in i banan till en Mölndalsspelare precis utanför straffområdet tex). Samtidigt så blir det inte mer än några farliga kantinspel som Elias eller försvaret plockar bort samt ett par riktigt fina blockar/brytningar av Kappe och Ludde. Till slut börjar tiden rinna ut för Mölndal utan att deras forcering gett resultat, och det uppstår fler och fler omställningar för Azalea. En av dessa leder även till 3-0 och ridå för Mölndal. Ett djupledsförsök mot Shohil fastnar första gången och sen i andraläget kan Axel plocka upp den och lägga på ytan mot en löpande Musa som tar med den bra i steget och behärskat placerar in 3-0. En väldig frustration från Mölndal uppstod då man menade att Shohil påverkade spelet och Musa dessutom var offside vid löpningen. Mycket möjligt att det var så, det var en tajt situation men den assisterande domaren stod perfekt i linje så man får utgå från att det var korrekt. Sista 10 sen spelas sen hyfsat lugnt av även om det hinner delas ut tre varningar, Shohil hinner även med att skjuta in ytterligare ett korrekt bortdömt offsidemål innan domaren blåser av.

En fantastiskt bra insats som förhoppningsvis ger lite skjuts framåt inför de kommande matcherna som är otroligt viktiga. Man har nu minst 7 poäng ner till Pushers och Valhalla som är de kommande motståndarna. Segrar där och man skapar sig lite buffert ner mot botten. Nästa match och vad som även blir säsongens sista (a-lags)-match på Majvallen spelas redan ikväll 19:45. Varmt välkomna då att kolla mellan VM-matcherna!

/Rasmus ‘Räven’ Linderås

Azalea och juni har sällan varit en bra kombination, och inte heller denna säsong. Med ett ungt lag så är det alltid fullt upp med studenter, det börjas resa, och några har börjat sommarjobba. Till detta tillkom en del skador och de enda spelarna som var tillgängliga var yttrar. Det var nog den yngsta elvan/truppen i en a-lagsmatch, om inte någonsin så kanske möjligen när vi spelade div 7, där det förutom undertecknad (och tränare Lahod) enbart deltog spelare födda 2003-2009. 

Azalea kom från en svag insats med en väldans massa insläppta mål senast så planen var att försöka att spela lite mer kompakt och göra det svårt för Utbynäs. Det lyckas väl delvis i första får man säga, de är väldigt skickliga på kombinationsspel och kommer runt och igenom några gånger, kanske inte helt konstigt heller med flertalet spelare ur position. Tyvärr så blir man otroligt straffat mot bra motstånd om man tappar koncentrationen för en sekund och det är egentligen lite så alla tre målen i första faller. Första är en ofarlig boll som vi tyvärr kommer fel till vilket ger öppet mål mot Elias, andra är en väldigt billig straff, där det fanns betydligt värre dueller på mittplan som det inte blåstes för och tredje slår de världens bästa felträff med en skruv som lurar alla, Elias räddar snyggt förstaläget men på andra är vi inte tillräckligt snabba på returen. Utöver detta så går det ändå ok, Utbynäs har såklart mer boll, men när Azalea väl lyckas spela sig ur deras aggressiva förstapress så kan man rulla runt en hel del på deras planhalva men dock utan att testa målvakten.

I halvlek säger vi som vanligt rätt grejer men det rinner ifrån i andra. Olycklig skada efter lårkaka på Fredrik hjälper inte heller till, och det märks att laget på plan inte spelat ihop tidigare (på så sätt att man spelat med just den personen bredvid sig och byggt någon relation på plan) och Utbynäs straffar ett utspritt och tröttkört Azalea skoningslöst. Elias står på huvudet och gör en 7-8 frilägesräddningar i princip och hindrar det från att bli ännu större siffror. När man blir trött blir det också fler felbeslut, man är inte helt koncentrerad eller står lite fel i försvaret och det är väl i princip så alla mål går till. Men i perioder har vi även i denna halvlek en del boll och några helt ok anfall, ett leder även till mål när Mommo snyggt hittar DH som lobbskjuter över målvakten från 25 m, troligen i total chock över att ha något att göra så glömmer han hoppa och den går fint in i en båge över honom. Resterande del av matchen är det inte så mycket att orda om, ett betydligt mer rutinerat och samspelt lag straffar i ett sett till seniorerfarenhet i princip juniorlag där vi tackar Elias för att det inte blev tvåsiffrigt.

Nästa match är även det mot ett topplag i Mölndal, som spelar med en otrolig fart framåt så är vi utloggade även den matchen kan det bli åka av. Därefter vänder serien med matcher mot Valhalla och Pushers innan det är dags för en välbehövlig paus.

/Rasmus ‘Räven’ Linderås

Efter en väldigt svag match mot Bergum började det första av flera topplag på rad när Donsö skulle mötas hemma. Där inledde ändå Azalea rätt bra och fick också in ett ledningsmål av juniorspelaren Musa. Sen kom dock en mardrömsperiod på 10 minuter där Azalea släppte in fyra mål, flertalet rätt lika varandra, med dåliga bolltapp som Donsö straffar och med inspel mot bortre ytan där laget inte hunnit tillbaka i sina positioner. Avslutningen av första var sen rätt virrig men i andra sen spelade båda lagen av matchen kan man säga, Azalea fick chansen att föra spelet lite då laget i ledning naturligt inte är lika påslagna och man skapar väl några halvchanser iaf. 

Så var det då dags för dagens match, topplaget Guldheden som precis som för två år sedan är ett svårspelat lag med rutinerade och stabila spelare på div 4/5-nivå. Azalea har tyvärr kommit tillbaka i den mystiska företeelsen med fler tillgängliga till träning än match, och ett evigt roterande på positioner för spelarna då det alltid saknas folk till någon position. Om man är i en sådan situation så måste man 1) göra det enkelt 2) kommunicera ordentligt 3) vilja och vara mer påslagna än motståndarna 4) spela för varandra. Tyvärr misslyckades Azalea med alla punkterna denna matchen, kanske inte alla punkter av alla spelare, men det var alldeles för många, vissa förklaringar finns ju i att man har ett ganska så osamspelt lag med yngre spelare som är långt ifrån Guldheden i rutin. Sen måste man säga att Guldheden gjorde det väldigt bra, en enkel och tydlig spelide där alla vet vad man ska göra, en otrolig inställning där man vill mer än Azalea i varje duell och några spelare som håller en väldigt hög div 5-nivå.  

Matchen då, Azalea blev nedtryckta direkt och redan efter 12 min tog Guldheden ledningen, som jag minns det kommer de rättvända och kan driva bollen mot vår backlinje, släppa ut den i direkt läge och sen ett säkert avslut, andra kommer inte alltför långt därefter när de driver in från vänsterkanten och sticker in den perfekt mot deras spelare som ka.n skjuta in den på första. Hattrick blev det för nr 11 efter knappt en halvtimme, när de ännu en gång får driva upp bollen, Kappe får ett litet felsteg på den totalt opålitliga Guldheden södra och hinner därför inte ikapp och störa när de rullar in den bakom Elias. 4-0 var ett distansskott där de ännu en gång fick vara rätt ohotade framför vårt straffområde. En mardrömshalvlek där man väl inte trodde det kunde bli värre, vi säger också rätt saker i paus men tyvärr lever vi inte som vi lär utan gör tvärtemot det vi sagt att vi ska göra, frustration leder ofta till dåliga beslut, och sådana fortsätter vi tyvärr att göra i mängder i andra där Guldheden straffar oss. Första delen av andra är nog annars den jämnaste, de verkar ganska nöjda med att vi har bollen och Azalea lyckas ändå få till några anfall som blir halvfarliga och tvingar målvakten till någon räddning. 5-0 kommer dock också, på ett kanonskott från distans, 6-0 tror jag var friläge och det är nog även 7-0. Något kan varit offside, men i det stora hela spelar det ingen roll. Matchen avslutas sen med att deras lagkapten nickar in den efter hörna? och för Azalea är det bara att hoppas att the botten verkligen är nådd. Men det är inga andra än vi själva som kan lösa det heller, och då krävs det först och främst att man är tillgänglig, att man är villig att lyssna och ta till sig av taktiken, att man respekterar lagkamrater och tränare och att vi visar en otrolig vilja hemma mot Utbynäs på nationaldagen, för annars kommer det inte bli roligt mot det som alla motståndare på en fiktionell upptaktsträff för div 5B hade sagt skulle jogga hem serien med alla deras nyförvärv. Men varmt välkomna då att (förhoppningsvis) få se en bra div 5-match med ett taggat hemmalag. 14:15 lördag 6 juni är det som gäller!

/Rasmus ‘Räven’ Linderås

Långhelg väntade efter att Azalea tagit sig an Bergum, tyvärr hade de flesta redan gått på ledighet innan matchen för det är svårt att hitta någon annan förklaring till den bleka, bedrövliga och fullständigt undermåliga prestation som man bjöd på idag. I startelvan återfanns en ‘riktig’ målvakt igen när Elias var tillbaka och vi hade tillbaka Liam, Leon, Casper och Fredrik efter att de missat senast för att se ett annat (tyvärr) formsvagt gäng lira boll (IFK Göteborg). Vi hade ännu ett nytt mittbackspar och en ny backlinje när Rany spelade ihop med Liam med Linus och Matteo som ytterbackar. Sigge, Leon och Emil spelade på mitten med Guse och Fredrik på kanterna, Tomas startade längst upp och på bänken hittade vi Casper, Mommo och Elliot.

Azaleas enda (och tur var det) närvarande supporter (undertecknad) missade första 8 minuterna och precis när han kom gick en Bergumspelare av plan. Utvisad skulle det visa sig, men det tog 30 min att förstå då Azalea visserligen hade mycket boll men ingenting tydde på att motståndarna var färre på plan. Bergum tar också ledningen efter ca 20 då deras anfallare är först på en längre boll och enkelt kan lyfta den över Elias. Azalea kommer väl till några halvlägen efter inkast och omställningar, men inga helt klara chanser mot ett Bergum som försvarar egen box väldigt bra. Även 2-0 kommer av Bergum precis innan halvtid, och då har Azalea däremellan räddat en boll på mållinjen, minns inte exakt hur, men på något sätt blir deras kille helt fri och kan enkelt göra mål.

Halvtid efter en otroligt svag första halvlek, framförallt så var det tyst och ingen såg riktigt ut att vilja vara där, till skillnad mot Bergum som anförda av väldigt entusiastiska yngre supportrar gav allt på plan. Det enda positiva var väl att det skulle vara omöjligt att göra en sämre andra halvlek.

Andra sen, så belägrar man Bergums planhalva, dock lika mycket på initiativ av Bergum som var nöjda med att ligga lågt och försvara, och det är även dom som är ytterst nära att ta ledningen i början. Men från minut 55 sen så har Azalea nog 90-10 i bollinnehav, men det hjälper föga då man har väldigt få ideer, det löps ibland runt på kanten men inläggen missar planen, eller så blir det ett bra inspel men då är Bergum 6vs2 i sitt straffområde. Man har ett riktigt bra försök när Leon blir rättvänd på mitten och med en enkel passning på marken frispelar Elliot som löpt sig fri utanför Bergums försvarare men tyvärr går avslutet rätt på. Det är väldigt synd att man inte lyckas med denna passningen fler gånger, det fanns lägen om bara någon gick ordentligt i djupled, men det blir ofta att man väljer antingen det enklaste beslutet, att spela hem den igen, eller det svåraste beslutet, att göra en felvänd klack, piruett eller en-gång-på-tusen-att-den-lyckas-aktion. Men trots detta har man ändå några fina sekvsenser när man kommer runt, och en sån leder till att Fredrik blir nedsparkad och på efterföljande frispark slår Rany in den perfekt halvhögt med skruv och den går direkt in i mål. Azalea forcerar ännu mer efter detta och gång på gång har man möjlighet att komma runt främst via högerkanten, Linus får ett bra läge där han sånär är förbi målvakten och Emil har bl.a ett helt ok skott strax utanför. Man trycker på ända in i det sista men utan att skapa den där 100-procentiga chansen. Och det hade i ärlighetens namn nästan känts ovärdigt om Azalea löst ett kryss eller till och med en seger, för prestationen hade inte blivit bättre av att två av chanserna satt. Känslan är långa stunder att motståndarna hade kunnat gå in och ta en fika för man testar målvakten alldeles för lite och trots ett massivt spelövertag skapar man inte tillräckligt. Sen är det bättre lag än Azalea som haft problem med en motståndare som lägger sig lågt och satsar på omställningar (även om de är en man mindre). Det är 90 minuter man inte får tillbaka av sitt liv och nu gäller det för samtliga i truppen att rannsaka sig själva och komma mer taggade och förberedda till nästa träning och match för härnäst väntar fyra topplag (Donsö, Guldheden, Utbynäs och Mölndal) innan serien vänder. Ska man haka på där och landa stabilt i mitten eller ska man helt i onödan närma sig bottenskiktet ännu ett år, det är upp till oss själva att lösa det och nästa chans är hemma mot Donsö fredag 22/5 19:30 på Majvallen. Välkomna då så hoppas vi på en avsevärt mycket bättre prestation då!

Rasmus ‘Räven’ Linderås

Azalea kom på besök till Styrsö för att än en gång försöka besegra bortaspöket. Startelvan var hyfsat oförändrad, Ludde var tillbaka efter långresa och ersatte Liam i backlinjen, Emil tog Fredriks plats på mittfältet och Tomas startade istället för Casper på topp men annars var det oförändrat sen senast. På bänken återfanns Guse, Musa (född 2009) och Axel (född 2011).

Att möta Styrsö borta är lite som högskoleprovet (oerhört krystad jämförelse) på så sätt att det alltid sägs att man måste skriva det en gång för att förstå vad det är och sen andra gången går det mycket bättre. Så är det även med Styrsö på sin hemmaplan, man behöver ha spelat på planen en gång och mött dom för att förstå hur man ska ta sig an matchen. Oavsett hur mycket man övar/pratar innan om vad som väntar och hur man ska spela. Tyvärr var det bara Axel B och Linus kvar i laget som hade den erfarenheten. För det blir inte särskilt många passningar på marken då det är en gräsplan och då naturligt mer studsig än en konstgräsplan, det blir otroligt många kampsituationer och hårda dueller som i en annan match och en annan plan hade inneburit kort. Kort sagt så behöver man anpassa matchplan och spelidén efter förutsättningarna, något som Styrsö såklart behärskar till fullo. 

Azalea börjar matchen med att försöka rulla i backlinjen och upp på mittfältet, men det visade sig rätt så svårt, Styrsö är också aggressiva och hugger när de ser lägena, och Azalea håller på att ställa till det tidigt för sig själva, men Lahod är bra med och avvärjer faran. Styrsö är laget som kommer till klart flest lägen inledningsvis och det dröjer knappa tio minuter innan de tar ledningen. En boll efter hörna nickas ut utanför straffområdet där en strumprullare träffar deras spelare och helt ställer Lahod i målet. Oflyt ja men vad ska man göra.

Efter målet tar Styrsö över mer och mer, skjuter mycket men inte jättefarligt, tyvärr tvingas Azalea till byte när Axel drar/får en känning i baksida lår efter ca 20. En olycka kommer sällan ensam så strax efter kommer 2-0, när de får till ett helt ok anfall och ett bra instick som leder till mål (det enda där det väl  inte var direkt slarv/oflyt inblandat). 

Efter detta börjar Azalea komma in i matchen och har en rätt fin 10-minutersperiod, Styrsö börjar också bli lite tröttare, och de orangea kommer till en del avslut. Tomas stångar runt där uppe och nickar någon boll på mål. Men tyvärr var detta en match där vi inte var helt påkopplade alltid och det leder till två totalt onödiga mål, en där vi sover lite med bollen och så en där vi råkar spela fram deras spelare (i offsideposition) som då självklart är helt fri och enkelt kan göra mål. 

Sen jämnar spelet ut sig något och  det blir lite fler Azaleachanser, samtidigt leder ju Styrsö med fyra så det är förståeligt om man slappnar av ibland. De är inte helt  ofarliga med sina omställningar men det händer inte jättemycket förutom några tuffa dueller innan det blir halvtid.

En halvlek som är en av de sämsta i år, framförallt resultatmässigt, mot ett Styrsö som visserligen hade första riktiga hemmamatchen, men som också hade 0 segrar och en poäng på de inledande fyra matcherna.

I andra gick Azalea ut för att för det första förhindra att det blev pinsamt stora siffror och för det andra att ändå få med sig något inför kommande matcher och visa att man är bättre än vad första halvlek visade.

Det får man ändå säga att man ändå lyckas med, man får till lite mer spel och man lyckas hålla Styrsö till betydligt färre chanser. Axel, född 2011 kommer in och debuterar och vågar ta för sig, backlinjen hittar mer rätt och har rätt bra koll Styrsö som också orkar sämre vilket ger lite mer ytor för Azalea vilket man försöker utnyttja. Det leder dock mest till hörnor och skott från distans men man får till några riktigt fina anfall som tvingar deras målvakt till ett par fina ingripanden. Styrsö sticker emellan med ett ribbskott (efter hörna/frispark) men till slut blir det Azalea som gör halvlekens första mål. Elliot gör en fin aktion när han blir rättvänd på mitten, tar med bollen framåt och snyggt släpper ut den mot Musa som från vänster inne i straffområdet kan göra sitt första A-lagsmål!

Därefter händer det väl inte så mycket fotbollsmässigt, det blir några hårda dueller och känslorna rinner över på sina håll innan matchen till slut blåses av. En riktigt dålig första halvlek räddas upp av en ok andra där det åtminstone visas på rätt fin inställning, nu har man också haft säsongens svåraste bortamatch och en av tre gräsmatcher avklarad (ett underlag som inte är Azaleas starkaste). Härnäst väntar Bergum borta på onsdag 20:15, ett lag som vi aldrig har mött tidigare. 

/Rasmus ‘Räven’ Linderås