STÖD KLUBBHUSBYGGET
SportAdmin använder Cookies för att förbättra din användarupplevelse. Genom att klicka på Jag Godkänner tillåter du detta. Här kan du läsa mer om cookies och hur SportAdmin använder dem.
AZALEA BK
Herrsenior
Välkommen till Azalea BK Herrsenior

Vi tar nu emot spelare för provträning inför säsongen 2024.

 

Kontakt för provträning: Amel Badnjevic

Serien lever! -tung trea i toppmötet
2024-06-14 21:33

Lejonen var tillbaka i hemmaborgen efter två veckors äventyr på Apelsinplan och det var obesegrade Guldheden som stod för motståndet i sista matchen innan serien skulle vända. De hade chansen att skapa en svårintagen lucka ner till de jagande lagen bakom och det var upp till oss att se till att det inte skulle bli så. På plats som vanligt var också seriens absolut bästa klack i Azalea Ultras.

 

Guldheden hade vi inte sett något i år men kollar man på namnen var det mycket samma jämfört med förra året då de visserligen var välbalanserade och organiserade men där känslan så här ett år senare var att Azalea var klart bättre i de båda mötena. De låg sju poäng före så att de var nöjda med en poäng (där de dessutom vet att vi möts på Guldheden i sista omgången) var fullt förståeligt, vi däremot behövde verkligen vinna för att göra kampen om förstaplatsen riktigt spännande inför hösten.

 

Truppen var 16 man för omväxlings skull och Alex var tillbaka i backlinjen ihop med fem spelare som inte startade då. Redan från start är det Azalea som tar initiativet medan Guldheden mest känns som att de satsar på att ligga rätt defensivt, med det sagt är det till en början svårt att hitta igenom dem, de släpper lite mer på utsidan så där kan vi komma runt och komma till inläggslägen. Deras anfall är rätt korta och de satsar ofta på att tidigt hitta spelyta 3 (bakom backlinjen) eller att skicka upp den mot deras targetanfallare som antingen skarvade eller släppte tillbaka till mittfältet. Minns inte att det skapas särskilt mycket på detta dock utan det är genomgående (under hela matchen) via fasta situationer som de skapar de få farligheter som uppstår.

 

Azalea skapar också ett antal hörnor och frisparkar som blir lite småfarliga, samt inläggslägen och instick där några av lägena bryts av Guldheden och lite för många som avslutas alldeles för dåligt i kombination med en påkopplad bortamålvakt.

 

I 33:e min sker dock en matchförändrande situation (som på ett sätt inte förändrade matchbilden särskilt mycket) då deras nr 9 kommer helt fel in i en situation och med onödig kraft halkar? /saxar Bäregård utan att vara nära bollen. I realtid kändes det som korrekt beslut av domaren att visa ut honom och oavsett var det en vårdslös tackling som var väldigt onödig att göra på mittplan.

 

Azalea får ju efter detta ännu mer boll samtidigt som Guldheden nog är väldigt nöjda och rädda om den poängen de har. Halvleken avslutas med att vi tar över mer och mer, och med lite mer skärpa hade ett ledningsmål (eller åtminstone att det krävts lite mer aktioner från motståndarmålvakten) inte var omöjligt eller ologiskt.

 

Halvtid och fokus på att ha tålamod och inte börja falla in i något gnäll mot domaren samtidigt som vi skulle spela som vi gjort, mycket imponerad över hur vi spelar oss ur pressen och gång på gång blir rättvända i farliga ytor på deras planhalva. Man kunde också anta att Guldheden skulle vara rädda om den poäng de hade och falla ner i en låg 4-4-1 och försöka dra ner på tempot.

 

Så blir det också och det hade kunnat bli en hemskt frustrerande halvlek om ledningsmålet inte hade kommit så tidigt i andra som det ändå gör när Jonas hittar in till Bärra som är hur säker som helst och kan placera in det förlösande (seger)-målet. Bra för oss då det ledde till att Guldheden skulle behöva chansa lite mer vilket borde kunna ge lite mer omställningslägen och större ytor på deras planhalva vilket passar oss bra.

 

Andra halvlek går sen in i ett läge där det känns som att den bara pågår samtidigt som tiden går oändligt långsamt från sidan. De skapar enbart genom nr 10 som slår alla fasta, kastar långa inkast och säkert alla insparkar också, en blir väldigt farlig där Pada får sträcka ut sig ordentligt men annars händer ingenting. Vi skapar också på fasta, Kappe har väl minst två riktigt bra lägen, en nick där deras gubbe blockerar nära mållinjen och en där han smugit sig fri på bortre och hittar ett bra skottläge. Ponne får ett bra läge efter att Leon åkt slalom genom 2–3 motståndare men målvakten står återigen i vägen, men annars skapar vi inte så mycket, vi hittar lätt upp till att kunna börja rulla nära deras straffområde men då är de också 8 man på rätt sida vilket inte är så lätt att hitta igenom.

 

Vi tvingas (delvis) göra två byten snabbt med 10 kvar vilket gör det lite rörigt men annars kan vi reda ut det utan några större problem (från sidan upplevs ju alla passningar som livsfarliga i slutet) men samtidigt skapar de inte någonting i spelet (även innan utvisningen) och bättre betyg kan inte laget få med tanke på motståndet.

 

Slut, 1–0 och nu enbart fyra poäng bakom när vi går in i intressanta tider, Guldheden möter Donsö nästa onsdag innan vi tar oss ann Donsö efter midsommar, rätt resultat i dessa så är det ett gäng hungriga lejon som kommer göra allt för att Guldheden ska bli silverheden under hösten.

 

Vi vill rikta ett stort tack till all publik på plats idag och då särskilt till seriens och mycket möjligt Göteborgs lokalfotbolls bästa och yngsta supportergrupp, Azalea Ultras. Läktarkampen tar vi hem varje gång och div 4 behöver verkligen få upp ett så starkt publiklag som Azalea. Mossenmatchen flyttades till hösten vilket gör att det enbart är en A-lagsmatch kvar denna våren, Donsö borta onsdag 26/6 19:15.

 

Har ni möjlighet ta er gärna dit så ska vi sjunga ut Donsö på deras egna hemmaplan och befästa vår plats som ett topplag både på och utanför plan! Annars är nästa hemmamatch fredag 16 augusti 19:15 mot Styrsö.

 

/Rasmus ”Räven” Linderås

 

Bengaler, beundransvärt bortastöd men en bedrövlig insats
2024-06-08 19:03

Regntung plan, gräs och Apelsinplan var återigen förutsättningarna när Lejonen skulle bärga ytterligare en trepoängare. Med sig på läktarna hade man ett otroligt bortastöd i Azalea Ultras. Med ett halvt dussin försvarsspelare borta blev det lite nya positioner för en del men förutsättningarna var ändå goda för att vinna mot ett Önnered som likt oss förra året har ett rätt habilt lag men där resultaten inte alls varit med dem hittills. Men att det skulle bli tufft visste vi, Önnered är ett lag vi ofta haft rätt svårt mot dessutom.

 

Matchen börjar med att några tappra bengaler kämpade för att komma igång, och kort efter det slocknade glöden och det känns det även som att den gör på plan, vi kommer inte alls igång i första halvlek och att det bara står 2–0 känns det som att vi ska vara mest tacksamma för. Visserligen är deras 2–0 misstänkt offside (och ett kanonskott på halvvolley i närmsta krysset) men samtidigt har de ett mål innan som blir bortdömt med mycket små marginaler. Första 10 är nog bland de sämre jag sett oss göra på ett bra tag, det kunde stått 3–0 redan där om inte ribban, Pada och AD 2 hade räddat oss.

 

Vi lyckas inte hitta rätt med pressen där uppe vilket leder till att vårt mittfält blir helt överkört och de får väldigt många chanser att löpa in bakom vår backlinje. En sådan löpning är det också som leder till 1–0 där en väldigt fin passning ger deras spelare friläge. Därefter följer det en kavalkad av långsamma, felaktiga och lite för ofta också (även när vi tänker rätt) oskickliga beslut. Jag tror knappt vi får till ett skott som målvakten behöver rädda faktiskt, och trots att det ofta är väldigt fritt att spela bort deras förstapress så slår vi dåliga längre bollar eller håller mest boll i backlinjen och när vi väl kommer till avslut är dem tyvärr inte bra nog.

 

På en tung gräsplan där regnet dessutom öser ner måste man spela på ett lite annorlunda sätt, vi försöker oss på att dribbla igenom 3–4 gubbar men det funkar inte alls. Och i ledning har Önnered inga problem med att vi har bollen utan när vi väl kommit upp för att slå ett inlägg är det ofta 3 Azalea mot 6 i Önnered, och då blir det inte lätt att göra mål. 2–0 kommer ju då också helt logiskt mot slutet av halvleken där Rumin (nr 9) får på en kalasträff.

 

Två mål upp inför andra alltså men vi vet ju att vi har det i oss att kunna vända matcher. Och vi hittar också mer rätt i andra även om det är långt ifrån den nivån vi vill vara på, mitt i att vi faktiskt börjat äta oss in i matchen kommer tyvärr 3–0 efter timmen spelad där Önnered nog får till (ett av) deras bästa anfall för i år och återigen får en Önneredsspelare på ett väldigt bra avslut som sitter otagbart för Pada i bortre hörnet. Med ca 25 kvar kommer Jonas in i spel och som alltid nästan blir det lite mer energi i laget med honom på plan, vi vågar också slå lite fler passningar upp i banan mot mittfält och anfall och tar oss på så sätt till lite halvfarliga lägen åtminstone.

 

Med 10 min kvar kommer Jonas på den briljanta idén att en blöt (gräs)plan och en målvakt som har sina bästa år bakom sig (som vår debutsäsong 2017 där han för SG97 satte en frispark mot oss från 40 m) kan få problem om man skjuter bollen på mål. Sagt och gjort, det sker och Jonas första mål i årets seriespel är ett faktum, och det kändes även som första ordentliga skottet på mål på hela matchen. 4 min senare återupprepar Calle bedriften efter att ett antal lägen inte gett mål och får in ett rätt slött skott. Nu är Önnered skärrade (som man lätt blir som bottenlag) och Ponne får ett halvbra läge i slutet men får inte till avslutet tyvärr och ytterligare en väldigt tråkig bortaförlust på gräs är ett faktum.

 

Starkt att vi ändå jobbar oss in i det och krigar hela matchen, framförallt sett till att vi vinner 0 andrabollar första 45. Hade vi haft 10 min till att jobba med hade nog en kvittering och möjligen även ett segermål inte varit omöjligt. Men då måste man börja träffa mål med sina skott innan 80:e minuten, att vi inte utnyttjar detta mer är tyvärr på tok för svagt.

 

Men nu väntar spännande veckor framöver, vi möter Guldheden på torsdag hemma, sen möter de trean Donsö veckan efter innan vi möter Donsö efter det. Rätt resultat och kampen om seriesegern blir väldigt jämn under hösten, för att hjälpa oss med det är ni varmt välkomna ner nästa torsdag, 13/6 19:45. Förhoppningsvis en fikavagn, sannolikt (inte) sol men garanterat Azalea ultras på plats! Varmt välkomna då.

 

/Rasmus ”Räven” Linderås

Skön slutsekundsseger i solen-Hattrick av Ponne=tre pinnar
2024-06-02 01:04

1:e juni och sommar inte bara meteorologiskt innebar årets varmaste dag(?), med 26 grader i skuggan och ett antal fler i solen på Apelsinplans gräsmatta där lördagens batalj skulle utspela sig. Dagens motståndare var Kungsladugårds BK i vad som kunde varit vårt närmaste derby om de inte likt några andra föreningar (som Utsiktens BK och antar jag SG97) flyttat ut sin verksamhet från Majorna. Som lag betraktat har vi alltid haft tuffa och jämna matcher mot dem, och med en tung gräsplan och högsommarvärme på det visste vi att det skulle bli mycket kamp och kramp idag. Gräs har ju hittills i år inte varit vårt underlag så vi gjorde lite förändringar för att kunna angripa matchen lite bättre.

 

Och vi startar ändå bra, bortsett från kanske första 5–10 min när matchen håller på att sätta sig och vi behöver fundera ut hur vi ska hantera deras längre bollar (upp mot deras storväxta anfallare och relativt snabba yttrar) löser vi det bra. Och i 13:e minuten tar vi också ledningen när Ponne vandrar in från vänster och med ett välplacerat skott sätter den i högra hörnet.

 

Därefter spelar vi bra, vi vågar rulla boll och hittar flertalet gånger upp med passningar från backlinjen direkt till anfallet, och annars hittar vi (främst) Aron på det centrala mittfältet som får mycket tid med bollen, en fantastisk boll leder till ett bra läge för Ponne där han tyvärr inte helt får till avslutet. Fullt rättvist tar vi sen ledningen med 2–0 efter att Calle brutit sig loss på högerkanten hårt uppvaktad av deras spelare och slår en passning på marken som på något sätt tar sig hela vägen till Ponne i vänstra delen av deras straffområde, han väljer (vilket jag varit på honom om) att äntligen runda målvakten och kan enkelt dubbla ledningen. Därefter följer 15–20 ryckiga minuter, Lagårn skapar mest via fasta situationer, och efter en sån lägger sig dagens huvuddomare ner efter att ha drabbats av någon form av vätskebrist, det viktigaste är såklart att domaren mår bra men det blir ett ofrivilligt avbrott som inte gynnar oss alls. Och i halvlekens absoluta slutskede får de en straff efter hand på Kappe, den känns 50/50 om den är innanför men blåst är blåst och det är inget att älta. Pada går rätt men straffen är välplacerad och vi går till halvtid med 2–1.

 

I halvlek pratar vi mest om att få upp energinivån igen, spelmässigt var det en bra halvlek utifrån förutsättningarna och att vi skulle vara förberedda på anstormningen som vi visste skulle komma från start.

 

Vi hanterar det sådär får man säga, i värmen reducerades allas ork med ca 30 min var känslan så 60-min spelare orkade 30 och 90 min spelare orkade 60, och när man är trött blir man feltajmad, och huvudet blir som en tryckkokare så man tänker inte riktigt till i alla lägen. Personligen tycker jag det blir lite för mycket fokus på domaren och den lilla energin man har i kroppen en sån här dag måste man lägga på att ligga rätt i försvarsspelet och fatta bra beslut på plan.

 

Till slut får de också utdelning på en fast situation och kvitterar fullt rättvist, slår man in bollen på en 2,5 meter lång spelare tillräckligt många gånger blir det till slut farligt. 25 min kvar och evigt pessimistisk som man är kändes det som att tre poäng blev 1 och var farligt nära 0. Pada sträcker ut sig ordentligt ett par gånger och Kappe och Arvid kämpar med övriga heroiskt där bak. Vi har dock ett superläge för Calle som blir helt fri med målvakten men där avslutet tyvärr räddas och precis innan deras kvittering blir Calle ordentligt ihakad och från vår sida kändes det som en klart möjligt straff, den kommer istället med ca 12 min kvar när Ponne blir klippt i straffområdet.

 

Men på en (rullande?) boll drar Calle den tyvärr stenhårt i ribban. Allt för spänningen och det perfekta slutet antar jag. Agge gör en våldsamt feltajmad satsning på en (till skillnad från vissa andra) ytterst sympatisk Kungsladugårdsspelare, men undviker gult, Haval gör detsamma ett par minuter senare och gör det inte, och vi drar på oss ett rött efter andra gula för andra matchen i rad. Bäre är inte domarens vän den här matchen heller och får även han ett gult vilket gör att han är borta nästa match.

 

Konstigt nog börjar vi spela bättre med en man mindre och hittar bättre i positionsspelet både offensivt och defensivt. Vi skapar en hörna där Kappe blir så fri på bortre att han hamnar i chock och missar hela målet med sin nick, men så i slutsekunderna kommer vi fram på vänsterkanten, Calle viker in och avslutar ett skott som målvakten inte kan tippa bättre till en väldigt fri Ponne som kan göra sitt och lagets tredje mål för dagen. Strax därefter blåser domaren av och vi kan för andra säsongen i rad komma ifrån Apelsinplan med en 3–2 seger.

Dagens lejon tilldelas som ni kanske kan gissa till tremålsskytten Ponne som nu skuggar i skytteligatoppen.

 

Med den här enormt viktiga segern är vi verkligen med i toppen och kommer ligga minst trea, vi har också en höst med väldigt många hemmamatcher så håller vi bara ut nu sista månaden kan det bli väldigt roligt framöver. Härnäst ska vi återigen tillbaka till Apelsinplan gräs där vi på fredag 7:e juni möter Önnered. Väl mött då och hoppas på lika fint bortastöd som idag.

 

/Rasmus ”Räven” Linderås

 

Fredag, folkfest och (nästan) felfri fotboll mot Floda
2024-05-27 01:54

Fredagskväll och fantastiskt fotbollsväder väntade när Majornas lejon åter var tillbaka på hemmaborgen Majvallen. Azalea Ultras hade hittat ner tillsammans med fikavagnen, Flodaföräldrar och en (för oss) månghövdad hemmapublik. Med huvudtränare Amel på väg hem efter scoutingresa i Tyskland var det upp till nyförvärvet på tränarbänken Olle ”Bandy” Carlsson och undertecknad (i tät kontakt med Amel) att sköta dagens match.

 

För första gången på bra läge var det full bänk, som alltid några sena avhopp men tur då att det finns duktiga juniorer som kan kliva in och bidra. Både William (född 06) och Love (född 05) gick in från start vilket gav en startelva med 8 av 11 som spelat i Azalea sedan barnsben. Lite nya positioner för vissa när Kappe klev upp på mittfältet och Jonas i anfallet samtidigt som Mats tog ett steg ner som mittback.

 

Fokus inför matchen handlade om att som alltid komma ut med mycket energi men framförallt att vi skulle kunna komma på tisdag och säga till Amel att vi hade gett allt. Med Floda tre poäng före (med en match mer spelad) handlade det om att vinna för att kunna hänga med i toppen av tabellen som nu börjat sätta sig lite mer.

 

Redan från start tar vi kommandot och Jonas hittar hela tiden fria ytor varifrån han kan servera Ponne två kanonlägen som tyvärr målvakten lyckas avstyra. Floda tvingas eller väljer att spela ytterst lite via mittfältet utan det blir ofta längre bollar upp mot deras anfallare och där förlorar inte William, Arvid och Mats många nickdueller. Det blir bara halvfarligt någon gång när den går över vår backlinje annars minns jag inte att Petter i mål behövde göra en enda räddning. Vi fortsätter spela fantastiskt bra och hittar igenom på många olika sätt men det dröjer till 37:e minuten innan Ponne kommer runt på vänsterkanten och serverar Leon som kan göra mål för andra matchen i rad. Och bara fyra minuter senare gör vi på en (oerhört inövad) frisparksvariant 2–0 när Calle hittar Jonas som lurar hela deras lag och friställer kapten Kappe som gör mål igen. 2–0 och halvtid i en av säsongens (utifrån motståndet) bästa halvlekar.

 

I paus fanns det för dagen inte mycket att justera utan det handlade bara om att gå ut och spela likadant efter paus och försöka stänga matchen så tidigt som möjligt. Vi märkte att Floda blev mer och mer frustrerade under halvleken vilket är rätt naturligt med ett yngre och lite mer oerfaret lag än vad vi är.

 

I andra fortsätter vi till en början med att vara det klart bättre laget. Kappe har ett väldigt bra läge på hörna/frispark och Calle testar någon gång från distans men annars känns det mest som att det bara pågår, det blir en halvchans för oss, någon duell på mitten, vi rullar runt lite och så fortsätter det. Det händer däremot saker hela tiden och med bra tryck från Ultras och en taggad bortapublik är det ändå en riktigt rolig match att kolla på. Vi byter in tre spelare från bänken då tyvärr både Leon och Dylan tvingas kliva av med känningar och en krasslig Jonas sprungit slut på sig vilket kanske gör det lite rörigt men vi hanterar det klart bättre än de senaste matcherna. Med 20 (?) min kvar går Floda över till 4-4-2 och börjar chansa lite mer och skapar också några riktigt fina chanser som Pada får sträcka ut sig ordentligt på och de har väl även någon straffsituation.

 

På tilläggstid sen händer det mer grejer än det gör på en halvlek ibland. I 91:e gör Ponne då äntligen sitt mål fint framspelad av debuterande Oliver, i 92:a drar Mats på sig sitt andra gula vilket han hade sparat ihop till och i 93:e drar Benna på sig gult kort och straff innan de i 94:e kan förhindra oss från ännu en nolla.

 

Men slut och 3–1, bortsett från att vi ännu en gång drar på oss en straff vilket gör att antalet nollor i årets seriespel fortsatt är noll är det kanske en av säsongens bästa matcher vi gör. Love och William gör det otroligt bra i sina första starter och alla 16 stod för gedigna insatser. Framförallt gillar jag att vi för en gångs skull använder oss av de årens erfarenhet av seniorfotboll som vi nu faktiskt ligger före många lag som t.ex. Floda och Stenkullen genom att inte dras med i något gnäll. Utan vi lyckas göra både dem och motståndarpubliken frustrerad starkt hjälpta av våra unga, rätt unga och även äldre supportrar på plats.

 

Matchens Lejon tilldelades William Naurin som i sin startdebut hade både motståndare och publik i sin ficka.

 

Nästa chans att bevittna Lejonens marsch mot toppen är kommande två veckor på Apelsinplan (mot Lagårn och Önnered) innan vi möter serieledande Guldheden hemma torsdag 13/6. Varmt välkomna då och vi hoppas på lika bra stöd som på denna match!

 

/Rasmus ”Räven” Linderås

Kanonfotboll och full kontroll mot Kålltorp-i 70 min
2024-05-17 15:53

Majornas lejon satte sig på treans spårvagn och åkte (nästan) hela vägen från ändhållplats till ändhållplats. Motståndare för dagen var nykomlingen FC Kålltorp och Härlanda park bjöd på kanonväder.

 

Fast beslutna om att inte upprepa förra veckans svaga matchstart var det ett taggat gäng som ställde upp sig för avspark, in i elvan var Ponne tillbaka och Bengan fick äntligen spela anfallare som han tjötat om hela året. Haval kom in på vänsterkanten och Bolton återtog sin roll som 6:a ihop med Leon som varit på träningsläger i Spanien. På bänken hade vi Benna, Agge och Dylan samt en ny assisterande i Olle.

 

Redan från start tar vi tag i taktpinnen och trycker ner Kålltorp, med den låga solen i ansiktet får de dessutom väldiga problem med att se bollen när den kommer in i straffområdet. Vi märker också tidigt att Calle och Ponne är något snabbare än deras vänstra försvarssida  och vi firar stora triumfer när vi tar oss runt där. Bengan får tidigt ett bra avslutsläge och även Ponne, vi snor bollen i straffområdet men lyckas inte göra mål ändå. Det är överlapp och det är spel genom mitten, och det känns som att alla verkligen vill ha boll och göra sig spelbara. Kålltorp har kapten Jakob Jörnvik på mitten som några gånger vänder bort oss och hittar ut med bollen mot deras högerytter men annars har de absolut ingenting utan de skickar lycka-till-bollar på deras tremetersanfallare som han ska skarva till ingen alls.

 

Till slut kommer oundvikligen ledningsmålet efter ett av årets bästa anfall, Calle vinner boll på egen planhalva, driver upp den centralt (jag tror han gör det själv), släpper ut till Ponne på högerkanten som slår in den på marken till Calle som tagit in sig i straffområdet där han klackar den vidare till en fristående Bengan som gör mål för tredje matchen i rad.

 

Vi fortsätter sen skapa chanser och ska väl i ärlighetens namn göra både två och tre mål efter ett flertal fantastiska anfall, men det stannar vid ett efter att firma Calle Ponne gjort det igen (det är nog långt över 10 gånger de spelat fram varandra till mål).

 

In i halvtid och det känns som att vi har full kontroll och fokus från oss handlar om att behålla koncentrationen matchen ut utan att slå av på takten.

 

Och andra började där första slutade (vilket den väl alltid gör?) med att vi kan rulla runt även om vi kommer till färre chanser, när vi väl får den smäller det dock efter att Ponne agerat playmaker och droppat ner lite och hittar ett perfekt instick mellan ytterback och mittback där Leon fri med målvakten inte gör några misstag. Här kändes det väldigt klart och hade vi velat rulla runt bollen i 30 min känns det som att vi hade löst det. Så blir det dock inte, vi gör tre byten vilket sabbar rytmen lite, och med några i nya positioner hittar vi inte riktigt rätt. De tar sig in i straffområdet och belönas med en straff efter vad vi tyckte var en perfekt brytning men där domaren hade en annan åsikt. En gratisbiljett in i matchen som de tar och gör att Kålltorp får lite ork att forcera lite, de får någon rätt farlig frispark och till slut får de ett skitmål på hörna som de nickar på Ponne, och anfallare som han är höftar han in den i mål istället för att skicka undan den. 10 nervösa minuter blir det (som dock underlättas av att Ponne ordnar en frilägesutvisning på deras mittback) innan vi kan pusta ut och ta med oss tre poäng hem på treans spårvagn.

 

Fantastisk fotboll i 70 min, kanske det bästa i årets seriespel, men tyvärr har vi fortfarande dessa grejer att vi inte riktigt kan spela av en match eller att vi likt förra veckan inte alls är påkopplade första 45. Men kan vi orka spela så här i 90 min varje match kommer alla lag få det tufft mot oss.

 

Nu väntar en viktig match hemma nästa vecka mot Floda som är tre poäng framför, vinst där och vi hakar verkligen på i toppen. Fredag 24/5 19:15 på Majvallen är det som gäller, väl mött då så hoppas vi på storpublik och fint väder.

 

/Rasmus ”Räven” Linderås

Soppatorsk mot Stenkullen
2024-05-12 19:38

Långhelg, fredag och fyra man på bänken. Jonas och Ponne var tyvärr bortresta men in kom istället Dylan, Fredrik, Benji (som gjorde comeback efter en lång skadefrånvaro) samt Love från juniorlaget. Så förutsättningarna var goda inför matchen. Gräsplan och rätt varmt i luften skapade en trevlig känsla inför matchstart.

 

Vi hittar dock tyvärr inte alls rätt i första halvlek, Stenkullen får med sin formation övertag på kanterna vilket vi inte klarar av att hantera. Och när vi väl har bollen finns det för få spelalternativ för vår backlinje då vi inte riktigt lyckas göra oss spelbara på mittfältet och i anfallet. Eller så är det att vi inte vågar slå passningarna. Oavsett gör det att vi rullar igång kort men sen fastnar nästan direkt, tror vi har en hörna och kanske 1–2 gånger som Calle kommer runt på sin kant men mer är det inte. De däremot skapar/får till skänks ett flertal lägen av oss och två av dessa leder till mål. Och att det bara är 0–2 ska vi vara glada för, Arvid har ett otroligt block på ett bra läge och Pada har ett antal räddningar utöver det. Annars är det mycket Stenkullen som inte riktigt får till sina avslut

 

Amel ändrar dock om i paus, vi ändrar formation och bestämmer oss för att låta Stenkullen få smaka på sin egen medicin så att säga genom att anfalla mot dem på samma sätt som de sårade oss i första halvlek. Men framförallt lyckas vi omvandla all den frustration jag tror alla kände över första halvlek till ”energi” i andra halvlek.

 

Och det ger utdelning direkt, när vi får ett riktigt skitmål på hörna, Dohls slår in den mot Bengan som via deras gubbe får in den i mål. 40 min kvar att spela och vi har nu börjat trumma igång ordentligt, Kappe (främst) hittar ett antal fina bollar mot Calle och han har ett halvfriläge där han får på ett skott som målvakten lyckas peta undan, ett annat när Dylan bara ska lägga in den innan deras gubbe lyckas kasta sig och avstyra målförsöket. När man trycker på leder det oundvikligen till omställningar, och det är genom en sådan som deras mycket snabba och duktiga nr 66 kan slå in den till en offsidestående (?) Stenkullenspelare. Alla i backlinjen kände att det var offside, och det är klart att det påverkar matchen, den förloras dock absolut inte här utan i den första halvleken.

 

Bara minuten senare kommer en ny situation som man kan diskutera, vid en längre boll på kanten mot deras tvåmålsskytt nr 12 så trycker Kappe till honom lite så att han hamnar utanför plan, ingenting sa domarna och det tyckte inte vi heller. Annorlunda tyckte såklart Stenkullenbänken då det skedde precis vid dem. I anfallet efter tycker då nr 12 att det är en bra ide att efter bollen spelats iväg av Kappe sparka/stämpla honom stenhårt på hälen. Gult kort blir det i situationen, men det var ju bara i frustration över tacklingen senast tyckte Stenkullens bänk. Om ens tanke efter att ha fått en tackling är att gå och sparka ner personen som tacklade en behöver man nog jobba på att hantera sitt humör…Mycket fokus på detta är det nu, men det är otroligt fult gjort, och dessa efterslängar är verkligen något man vill ha bort från fotbollen. Det kunde och med mina orangea glasögon borde ha varit ett rött kort.

 

Vi fortsätter att trycka på efter det, och har väl några chanser, Calle är igenom men väljer att stå på benen och får en fördel som tyvärr leder till inspark, vem vet vad den frisparken kunnat leda till? reduceringen kommer till slut, men för sent när vi återigen gör mål på hörna, denna gång genom a-lagsdebuterande Love som snyggt nickar in den i nät. Kort därefter blåser domaren av och vi får inkassera ytterligare en förlust tyvärr. Dock många poäng kvar att spela över.

 

Sammanfattningsvis så hade vi nog förtjänat tre poäng efter den andra halvleken vi gör, men har man gett motståndarna 0–2 i handicap efter första 45 blir det svårt att vinna. Det märks också att fler behöver få upp sin kondition, vi spelar en krävande fotboll och när man inte riktigt har energin tar man också dåliga beslut eller orkar inte göra sig spelbar och då blir det också svårt att spela på det sätt vi vill.

 

Nästa vecka väntar en ny bekantskap (som lag) för oss då vi möter FC Kålltorp, men med många bekanta ansikten för vi som spelat vår ungdomsfotboll i Göteborg. Väl mött då!

 

/Rasmus "Räven" Linderås

Lejonen VS Björnarna 6-2 (en nästan perfekt rubrik)
2024-05-06 12:35

Enda sen Alex autocorrect (?) döpte Björndammen/Öjersjö till Björnarna hade undertecknad hakat upp sig på att det lät som två speedway-lag, Lejonen (från Gislaved, inte Majorna) är ju redan ett lag som ni alla vet så varför skulle inte Björnarna kunna vara ett annat?. En referens som hade legat närmre för de flesta är ju Wild kids där det åtminstone så länge jag kollade var Lejonen och Björnarna som tävlade mot varandra. Oavsett så talar man ju i speedway om en 5-1:a, vilket det även stod i matchen mellan minut 75-79 och rubriken var redan färdig inför kvällens referat. Så blev det dock inte, utan ytterligare ett mål från dem och ett straffmål från Calle ändrade på detta.

 

Men vi ska ta det från början, sena avhopp som alltid verkar komma denna säsong gjorde att vi hade två spelare på bänken men det var ett väl inkört lag som vi ställde på banan. Spelplatsen var Furulundsplan, en väldigt liten skolkonstgräsplan (?) där det nog inte hade bytts något konstgräs på minst 15 år. Tur att vi hade värmt upp med att träna på Gröna vallens studsplan. Fördelen med att planen var liten var att det var lättare att pressa högt, och med en studsig plan var det ännu enklare att kunna vinna boll.

 

Inledande minuterna präglas mest av att båda lagen spelar med låg risk och bollen skjuts iväg från backlinje till backlinje, men ganska snart kan vi ta över initiativet och börja skapa chanser. Ponne rinner igenom någon gång, vi har ett inspel från högerkanten som blir riktigt farligt och vi har även en dubbelchans för Mats och Dohls (?), däremellan har Pada gett Ponne ett friläge från eget straffområde. Detta kunde ske då Björnarna spelade man mot man på mittfält och i backlinjen samtidigt som anfallarna inte pressade vår målvakt vilket gjorde att de visserligen var kompakta men att spelyta 3 (bakom backlinjen) var en hel planhalva vilket inte är en nackdel med Ponne i laget.

 

De skapar väl inte jättemånga chanser men kan däremot relativt ofta spela sig förbi oss då vi inte riktigt hittade rätt i press-spelet, känslan från sidan är att vi många gånger kommer in i press först när motståndaren fått bollen istället för att stå där från början. Men när vi väl fick ordning på det kunde vi vinna bollen väldigt högt och skapa farligheter på det och deras enda möjlighet var att slå en lång diagonal boll mot deras duktiga vänsterytter.

 

Målet kommer också tillslut efter ett antal farliga hörnor och frisparkar till via en fast situation, men på ett inkast som Dohls slungar in och där bollen obegripligt nog får studsa inne i straffområdet innan Ponne kan skjuta in den. Skönt att få utdelning via så kallade ’skitmål’. Därefter skapar vi lite oroligheter via fasta situationer men inga jättelägen utan vi kan gå till halvtid med en 1–0 ledning.

 

I halvtid justerar vi lite med hur vi ska ligga och pressa samt att vi ska våga spela upp mot 10:a/forwards oftare, vi får även in två av lagets bollskickligaste spelare i Jonas och Agge vilket inte var en nackdel direkt.

 

Första 15 av andra blev händelserik, Bengan tar gult för snack då han tycker domarteamet missar en solklar offside, Bäre gör ett otroligt fint nickmål! på hörna efter att Calle slagit den helt perfekt och Alex tar ett orange kort efter att ha kommit helt fel in i en tackling. Därefter gör vi ett drömmål helt enligt hur vi vill spela då jag tror (ska kolla på videon från matchen som vi förhoppningsvis får av Björndammen/Öjersjö) Alex hittar upp till Bäre som släpper tillbaka till Jonas som slår den på ytan bakom deras väldigt osynkade backlinje där Ponne har gott om tid att sikta in sig och göra 3–0. Därefter får de en väldigt billig straff där det känns som att Alex solklart tar boll först.

 

Vi fortsätter sen skapa chanser och ha bra spel, det är någon straffsituation på Calle och en boll som håller på att studsa över målvakten och in, vi fortsätter att slå fina hörnor och Arvid är nära på en, en lyckas studsa 2–3 gånger inne i straffområdet vilket inte borde kunna ske och 10 min senare kan vi definitivt stänga matchen (kändes det som från sidan) när Bengan vinner boll högt och på egen hand kan göra sitt första mål för laget. Dohls kan sen 2 min senare öka på till 5–1 där jag missade vad som hände men plötsligt låg bollen i nät, det var inte hans snyggaste mål i karriären om man säger så. De kan sen onödigt reducera när vi tappat lite ork och koncentration där bak innan Calle äntligen kan få göra mål igen efter att Ponne blivit nedriven i straffområdet.

 

Men allt som allt ändå en bra match, vi har framförallt i andra några fantastiskt fina anfall där vi spelar som vi tränat. Vi hakar nu på i toppen i serien där alla slår alla, härnäst väntar Stenkullen på gräs där vi hoppas kunna ta tredje raka segern.

 

/Rasmus ”Räven” Linderås

Derbyseger! Matsvinnaren Mats Magiska Mål
2024-04-28 00:26

Det vankades derby mot Pushers/Masthugget, vi möttes ju på försäsongen i en match i total brist på höjdpunkter och väldigt mycket försäsongskänsla, annorlunda skulle det dock bli idag där det hände någonting mest hela tiden. Som vanligt i en lokaltfotbollsmatch saknades det folk, den här gången hade vi det mer skralt med centrala mittfältare efter att haft mittbacksbrist senast och Pushers saknade också en hel del spelare. Efter att ha förlorat den fysiska kampen framförallt centralt i de två senaste matcherna mot Styrsö och Donsö visste vi att det gällde att stå upp för varandra idag och ta kampen, för är det något Pushers alltid varit bra på i de matcher vi mötts tidigare är det att det smällt på otroligt mycket. För att motverka detta fick slåttermaskinen Bolton spela 6:a och Calle var tillbaka i nygammal roll på mittfältet, Fredrik fick testa lite wingback men annars spelade övriga på sina vanliga positioner. Storpublik var på plats, Pushers hade som alltid bra publikstöd och ryktet om att det skulle finnas fika lockade ner lite folk även för Azaleas räkning plus en del från juniorlaget som stannade kvar efter sin träning.

 

Så till matchen då, den är inte gammal när Ponne får den i djupled och säkert placerar in 1–0 vilket gav oss en skön start att bygga vidare på. Därefter är det en halvlek där vi gör mycket bra men att det känns som det saknas samspel, vi lyckas ta oss runt på kanten några gånger och slå in den, men hittar inte en orange tröja. Dohls har några helt ok skottförsök strax utanför straffområdet men inga superlägen. Pushers anfaller med mycket folk och trycker ofta upp båda ytterbackarna och känslan från sidan är att vi blir fem backar och Bolton som ligger lägre och våra anfallare och 10: or som vill pressar högre vilket mest resulterar i att det blir många onödiga löpmeter. Pushers har en cykelspark som blockas och två halvfarliga hörnor, annars tror jag inte de skapar något på hela halvleken och ledningen står sig halvleken ut.

 

I paus justerade (eller förtydligade) Amel hur vi skulle pressa, och vi fick även in Leon i spel på centralt mittfält och ut Calle på wingback igen vilket hjälpte till lite för att komma åt Pushers. Fikavagnen rullades även ut och det otroligt billiga kaffet fick den stora publiken att bilda att vallfärda dit.

 

Andra halvlek blir en ganska dålig div 5 match gällande den tekniska nivån och själva spelet, inte fullt så illa som mot Styrsö senast men det är inte många passningar i rad alls, och ytterst få (åtminstone från Pushers sida) som spelas på marken. Utan det blir som det ofta kan bli i en derbymatch där man märker att det är en lite annan laddning i luften, att det blir många dueller och att rytmen störs hela tiden. Sittandes på bänken började jag osökt tänka på den gamla förbundskaptenen Lars Laban Arnessons instruktionsvideos ’Vän med bollen’. För det var det i långa stunder många som inte var, det snubblas till på bollen (vilket är väldigt lätt på Majvallen nuförtiden), och slås bort passningar, och inget av lagen lyckas riktigt lugna ner spelet utan det blir liknande tendenser som mot Donsö på så sätt att det blir väldigt mycket omställningar (men dock färre avblåsningar) Pushers sådana resulterar däremot inte i särskilt många chanser, de får en och kvitterar när undertecknad var i skogen för att hämta en förlupen boll, tråkigt för Pada att inte få hålla nollan i sin 100:ade seriematch men vi reagerar bra.

 

Det dröjer bara fyra min och sen gör Mats ett riktigt derbymål där han trycker sig in i straffområdet och efter visst rabalder i detsamma blir skjuten på (?) av Pushersspelaren i ryggen (eller någon annan kroppsdel) in i mål. De behöver ju trycka på och vi kommer i ett antal bra lägen, innan de båda målen har Dylan haft två kanonchanser och Bäre ett jätteskott, och Ponne har väl något läge han också.

 

Pushers byter (om det inte hade skett tidigare?) till 3-back och startar en forcering, men målet tände en glöd i laget och det kändes som att alla hade bestämt sig för att det inte skulle bli några fler mål för Pushers. Vi firar blockade skott, vi trycker till i duellerna och de som kommer in i ovana positioner då två gubbar gått sönder gör ett otroligt lojalt jobb. Riktigt kul att se! Freddan var tillbaka i gott slag och hittade en tunnel på deras gubbe, tror samme man kort därefter blir utvisad (och även detta lyckades jag missa). Dylan kan definitivt stänga matchen när Leon brutit boll och löpt sig till ett två mot målvakt-läge och osjälviskt spelat fram till öppet mål.

 

Mycket gott med tre poäng, men ingen av de senaste matcherna är väl några som fört fotbollen framåt om man säger så, vi har försökt spela någorlunda men hamnat i motståndarnas spel där det blir väldigt snabba anfall och långa löpningar hemåt. Det märks när några varit borta ett tag att vi inte riktigt nått upp i de höjderna vi hade på försäsongen men med en moralhöjande seger idag och lite mer kontinuitet på träningar och kommande matcher så kommer det också.

 

Vi ska nu ut på bortaturné (Björndammen/Öjersjö, Stenkullen, Kålltorp) så nästa hemmamatch är nästan en månad bort, 24:e maj möter vi Floda hemma. Azalea Ultras utlovade att de ska försöka dra igång verksamheten till dess, så vi hoppas se dem och många andra med Azaleasympatier då!

 

/Rasmus "Räven" Linderås

 

 

Snö på Styrsö-Vad händer våren!?
2024-04-20 23:21

Efter att ha spelat i dimma mot Donsö förra veckan var det nu dags att bege sig ut i södra skärgården för att möta deras rivaler Styrsö, planskötaren hade gett ok för att premiärspela på deras gräsplan men det var innan han visste att det skulle börja snöa denna lördag 20:e april 2024. Det gav inte heller de bästa förutsättningarna för att kunna rulla boll, och de bästa förutsättningarna hade inte vi heller med sju spelare borta sen förra matchen och fyra skadade och ytterligare några på jobb. Dessutom var det flera i den 14-mannatrupp (förstärkt med de två juniorerna Love R och Theo) som hade känningar och inte hade tränat i veckan.

Men så är väl livet i lokalfotbollen och vi kommer inte vara ensamma med att sakna spelare till matcherna.

 

Så till matchen då, vi har ju mötts ett antal gånger nu i div 5 och 6 och har rätt bra koll på varandra. Och vi vet ju att Mattias är farlig och att det viktigaste är att se till att ha koll på honom, det håller tyvärr bara i 4 min, då ett instick bakom backlinjen ger läge för Styrsö att rulla in 1–0. Efter det har vi lite mer av spelet, och försöker väl känna oss fram till hur mycket det går att spela på gräsplanen. Det funkar helt ok, och vi kan efter att ha fått en frispark 15 m in på deras planhalva kvittera. Detta efter att Havals känsliga lyftning nått Kappe som (igen i sitt orangea varselunderställ) kan nicka in kvitteringen.

 

Efter det får vi energi och får även upp spelet lite på deras planhalva, och vi skapar en del via hörnor och en frispark som Dohls drar klockrent i ribban. Farligast är dock när Haval och Dohls hittar in bakom och tvingar deras rutinerade men inte jättesnabba mittbackar att jobba lite defensivt djupledsspel. Fredrik har ett läge där han petar den förbi målvakten men sen inte får till avslutet, han har ett till läge runt straffområdet där det tyvärr blir en passning istället för skott och det är en, två gånger till när deras målvakt precis lyckas komma före på bollen.

 

Men 1–1 i halvtid och stundtals helt ok spel. Pressen osynkad och positionsspelet och hemjobbet var sådär ibland vilket det finns en naturlig förklaring i när många spelade på ovana positioner eller inte hade tränat eller spelat ihop så mycket innan. En tungsprungen gräsmatta gjorde inte saken bättre. De var ju dock lika för båda lagen och Styrsö var såklart också påverkade av planen.

 

Till andra hade tyvärr mattan släppt rätt så mycket och det var 45 rätt dåliga minuter fotboll som låg framför oss, ett tag kändes det som att bollen befann sig i omloppsbana och inte ville komma ner på marken där det var utspark, nick, volleyrensning, nick, nick, ev frispark. Och repeat. Med 20 min kvar får de dock en frispark där vi tyvärr tappar markeringen helt på deras vänsterback (tror jag) som kan skjuta in 2–1. Innan dess har vi dock LÄGET som mycket väl kunde gett oss tre poäng eller åtminstone 1. Theo läser en tofflig hemåtpass (?) mot målvakten men avslutet går tyvärr utanför. Sen tilldelas de då ovan nämnda frispark och det av experter och kommentatorer så älskade momentumet svänger över till Styrsös fördel. Vi har väl inte riktigt ork kvar här för att kraftsamla för en forcering även om vi håller en del boll, ett bolltapp på mitten leder tyvärr till 3–1 och vi får ännu gång lämna denna ö utan poäng.    

 

Starkt jobbat av alla som var där, och trots många förutsättningar som inte gynnar oss, en blöt gräsplan, ovana positioner etc krigar vi på i hela matchen och har bra energi och snack större delen av matchen. För att vinna dessa typer av matcher när vi behöver kriga för varje halvchans vi får så behöver man ha lite marginaler med sig vilket vi inte har idag. Serien är dock lång och alla verkar slå alla, det är bara fyra poäng upp till förstaplatsen och vi vet att vi har en höst med mycket hemmamatcher.

 

Till nästa vecka ska vi ha lite gubbar tillbaka och vi hoppas ni kommer och stötar oss i årets första derby. 26/4 19:15 Majvallen, mot Pushers/Masthuggets BK. Väl mött då.

 

/Rasmus ”Räven” Linderås

Kommande matcher
Spelade matcher
Tor 13/6 19:45
1 - 0  
Fre 7/6 19:00
3 - 2  
Lör 1/6 12:00
2 - 3  
Fre 24/5 19:15
3 - 1  
Tor 16/5 20:15
2 - 3  
Fre 10/5 19:00
3 - 2  
Sön 5/5 14:00
2 - 6  
Fre 26/4 19:15
3 - 1  
Lör 20/4 12:15
3 - 1  
Fre 12/4 19:15
3 - 4  
Kommande aktiviteter
Nyheter från föreningen
AZALEA BK, 18/06 18:05 
AZALEA BK, 13/06 23:12 
AZALEA BK, 11/06 16:12 
AZALEA BK, 10/06 15:51 
AZALEA BK, 01/06 16:32 
AZALEA BK, 30/05 10:16 
AZALEA BK, 27/05 20:43 
AZALEA BK, 24/05 21:20 
AZALEA BK, 18/05 15:53 
AZALEA BK, 16/05 22:21 
AZALEA BK, 07/05 23:12 
AZALEA BK, 05/05 18:32 
AZALEA BK, 02/05 17:59 
AZALEA BK, 30/04 17:06 
 
VÅR MEDLEMSAPP
 
VÅRA ARRANGEMANG
 
VÅRA RIKTLINJER
 
VÅRA SPONSORER
 
våra Samarbetspartners
 
sociala medier
 
KLUBBSHOP
 
Aktuell lokal tid i Majorna: