Vi är ett trevligt gäng som håller till på Majvallen och övre halvan av div 5. Stommen är spelare från de egna leden men vi har även spelare utifrån. Har ni frågor om provträning eller annat är det bara att hör av sig till huvudtränare Lahod Malke (mail lahod.malke@yahoo.com) eller lagansvarig Rasmus Linderås (mob 0709281195 eller mail rasmuslinderas@gmail.com).

Match igen, nästan exakt ett dygn efter förra matchen slutade och Azalea kom med en identisk startelva och trupp förutom att Olle hade ersatt Shohil. Vädret var det däremot inte utan istället för strålande sol så var det grått, tråkigt och regn, något som även sammanfattade matchen rätt mycket.

Dagens motståndare var Valhalla och det betydde även att serien vände nu då det var säsongens första lag vi mötte onsdagen första april. Det blev 1-1 då där väl Azalea låg närmast segern och det är ett motstånd som vi haft rätt svårt för tidigare med jämna och tuffa matcher.

Inledningen är rätt avvaktande utan att det händer speciellt mycket åt något håll, båda lagen spelar sig loss och ur press helt ok men det tar ofta stopp på mitten eller ett anfall via kanterna som inte leder till något. Valhalla har den första och bästa chansen när deras anfallare är först på en längre boll och sen försöker runda en utspringande Elias som är på motståndaren men nog är på bollen också då domaren friar straffsituationen. Första halvleks enda skott på mål kommer efter 35 minuter då ett bra Azalea-anfall ger en hörna där Kappe får på en bra nick som deras målvakt gör en väldigt bra räddning på. Strax därefter är Leon igen inblandad i en situation där han först blir dragen i tröjan men fortsätter springa och sen ger igen med en eftersläng men det slutar med ett gult (en nitisk domare hade nog mycket väl visat upp det röda). Därefter händer inte mycket mer än att Valhalla skjuter över på någon frispark innan det blåses av för halvtid.

0-0 och vad som får väl sägas vara helt ok, framförallt då samtliga spelade mycket dagen innan, men det märktes att energinivåerna var lägre. Helt ok spel i perioder men där orken saknades för att komma till några riktigt bra målchanser.

Andra halvlek skulle bli desto mer livad, och med fler farliga chanser för Azalea. Man inleder helt ok, Elliot har något skott på mål, Musa får en varning och sen är det via fasta som de absolut farligaste chanserna skapas. En dubbelchans på hörna från först Leon och sen Ludde, på den efterföljande får Ville ett helt ok skottläge som tyvärr går utanför. Med cirka halva andra spelad började det sen hetta till lite mer, först sänker Anton deras spelare med en rejäl tackling som belönas med en varning. Musa hinner kontra på egen hand men skottet går tyvärr utanför. Därefter lyckas en Valhallaspelare dra på sig det klassiska dubbelgula, först en fullständigt feltajmad tackling som sänker Ludde som var värt 1,5 gult, och sen ett till efter att ha gått fram efteråt och snackat med domaren. 

Men som alla som följt Azaleas senior vet så är vi 1) fullständigt klappkassa på forcering och 2) att spela med en man mer. Man rullar runt bra, men det är fortfarande bara genom fasta det blir farligt. De hinner hem med 5 man mot våran ensamma stackare till anfallare i straffområdet och då är det inte lätt att göra mål. Valhalla fortsätter sen att skjuta sig själva i foten där man efter att ha visslats av för felaktigt inkast skjuter iväg bollen och inte ger domaren något annat val än ett andra gula. Två man mer med tre minuter kvar visade sig dock vara ännu sämre för Azalea, som mot Valhallas 5-3-0 bara rullar runt och runt som att man hade till efter midsommar på sig att göra mål, det hade man dock inte utan matchen blåses av kort därefter och Azalea kan åtminstone räkna in en andra raka nolla i en match där man defensivt gör det bra (noll skott på mål för motståndarna tror jag och knappt några andra försök heller). Man kan dock gå på midsommar med en bra känsla inför vårsäsongens sista match, Pushers fredag 26/6 på Gröna Vallen. Seger där och man kan ändå sammanfatta en poängmässigt helt ok vår. Väl mött då!

/Rasmus ‘Räven’ Linderås

Efter många om och men skulle till slut Azalea möta Mölndal på bortaplan. Först hade vi en tanke om att byta hemma och bortaomgången för att inte behöva spela sista omgången på Heden, det visade sig dock att alternativen nu i juni på Majvallen/Gröna Vallen var sämre, så då bytte vi tillbaka till ursprungsplanen, men då hade fredag 12/6 bokats upp och lagen kom överens om att spela lördag 13/6 17:30 istället. Men när Azalea började märka att man hade typ 9 spelare tillgängliga eftersom att cirka 15 stycken var bortresta och ett stort antal hade jobb så bad man om att flytta matchen. Även Mölndal hade några borta och var schyssta att gå med på det. Mölndal ville dock absolut spela den nu till vårsäsongen och föreslog måndag kl 20. Men plötsligt så funkade det inte och man bestämde istället att det var tisdag 18:30 som skulle gälla istället. Bara att anpassa sig för det för Azalea, och med facit i hand ett bra beslut.

För den träningen som genomfördes under gårdagen var nog bland de sämsta som skådats, alla kändes som ett gäng apatiska och bakfulla älgar på plan, visserligen fanns det väl en viss förklaring med att man var just bakfull och varit uppe hela natten och sett Sverige men det ursäktar inte att det såg så fruktansvärt dåligt ut.

Men match skulle det bli, vädret var fint och för första gången sen premiären hade Azalea två mittbackar (Kappe och Ludde) och ordinarie målvakt samtidigt på plan. Och även om ytterbackarna i grunden är yttrar var det lite mer vana och defensivt skickliga spelare i Axel och Guse. På mitten hade vi Elliot tillbaka efter en månads semester ihop med Leon. Mommo och Musa var på kanterna och Felix var längst upp med Ville bakom sig. På bänken återfanns Martin, Anton (tillbaka efter revbensskada), Shohil och Elliot B.

Mölndal kom från raka motsatsen till Azaleas formkurva, och det är ett lag och plan där Azalea haft förtvivlat svårt att vinna (en gång på åtta försök eller något, 6-1 i april 2022). Men någonting var det i luften för det var ett helt annat lag som kom ut på plan idag, och redan från start kändes Azalea mycket mer påslagna än kanske någon gång i år. Matchen är inte ens tre minuter gammal när Musa får bollen på högerkanten, löper förbi sin back och snyggt hittar en helt fristående Mommo i bortre delen av straffområdet som behärskat sätter dit 1-0 på volley. Sen sätter sig väl det som sen blir matchbilden, Mölndal har mycket boll men det händer ingenting, Azalea stänger till ganska bra centralt och deras längre bollar ut mot kanterna leder inte till några större farligheter och de blir tidigt frustrerade. En av deras tränare blir utvisad redan i nionde minuten efter att inte alls hållit med domaren om ett domslut, och i 12:e minuten fortsätter eländet för Mölndal och dröminledningen för Azalea när det än en gång ska rullas kort från målvakt. Till Azaleas lycka står Mölndals  back och sover likt en annan tunisisk lagkapten och Musa kan enkelt stjäla bollen och servera Felix öppet mål.

Efter detta händer det inte jättemycket i ärlighetens namn, Azalea kväver Mölndal ganska så effektivt och Elias är bra ute och rensar bort de för långa djupledsbollarna. De kommer runt på kanten kanske 2-3 gånger där det blir lite halvfarligt men annars är det Azalea som är farligare när de får sticka på omställning. Axel har ett slött skott på mål och Felix har faktiskt ett till i mål, som dock (korrekt, men knappt var känslan) blåstes av för offside. Annars hettar det bara till när Leon får gult efter att ha grisat sig som bara han kan, och sen två minuter senare är han i händelsernas centrum igen efter att ha tacklat en Mölndalsspelare (som fortsatte springa dock) efter avblåsning). Det var dock ganska effektivt mot ett Mölndal som bara blev desto mer och mer frustrerade på domare, med och motspelare och allt däremellan ju längre matchen gick.

Halvtid och efter förutsättningarna Azaleas bästa match sen Mossen hemma i sista omgången förra året. Men 2-0 är (som alla som spelat fotboll) en väldigt vansklig ledning, snabbt mål för Mölndal och det skulle bli en jobbig halvlek, framförallt med tanke på att Azalea knappt tränat det senaste och väl inte hade den bästa fysiska formen direkt.

Andra fortsatte egentligen där den första tog vid, Mölndal är mer och mer på Azaleas planhalva som såklart blir allt tröttare, samtidigt har man hela tiden farliga omställningar och några fina perioder där man vilar med boll och får Mölndal att springa. Dock lider man fortfarande av syndromet att man gör två bra aktioner och sen något totalt livsfarligt (spela den rätt in i banan till en Mölndalsspelare precis utanför straffområdet tex). Samtidigt så blir det inte mer än några farliga kantinspel som Elias eller försvaret plockar bort samt ett par riktigt fina blockar/brytningar av Kappe och Ludde. Till slut börjar tiden rinna ut för Mölndal utan att deras forcering gett resultat, och det uppstår fler och fler omställningar för Azalea. En av dessa leder även till 3-0 och ridå för Mölndal. Ett djupledsförsök mot Shohil fastnar första gången och sen i andraläget kan Axel plocka upp den och lägga på ytan mot en löpande Musa som tar med den bra i steget och behärskat placerar in 3-0. En väldig frustration från Mölndal uppstod då man menade att Shohil påverkade spelet och Musa dessutom var offside vid löpningen. Mycket möjligt att det var så, det var en tajt situation men den assisterande domaren stod perfekt i linje så man får utgå från att det var korrekt. Sista 10 sen spelas sen hyfsat lugnt av även om det hinner delas ut tre varningar, Shohil hinner även med att skjuta in ytterligare ett korrekt bortdömt offsidemål innan domaren blåser av.

En fantastiskt bra insats som förhoppningsvis ger lite skjuts framåt inför de kommande matcherna som är otroligt viktiga. Man har nu minst 7 poäng ner till Pushers och Valhalla som är de kommande motståndarna. Segrar där och man skapar sig lite buffert ner mot botten. Nästa match och vad som även blir säsongens sista (a-lags)-match på Majvallen spelas redan ikväll 19:45. Varmt välkomna då att kolla mellan VM-matcherna!

/Rasmus ‘Räven’ Linderås

Azalea och juni har sällan varit en bra kombination, och inte heller denna säsong. Med ett ungt lag så är det alltid fullt upp med studenter, det börjas resa, och några har börjat sommarjobba. Till detta tillkom en del skador och de enda spelarna som var tillgängliga var yttrar. Det var nog den yngsta elvan/truppen i en a-lagsmatch, om inte någonsin så kanske möjligen när vi spelade div 7, där det förutom undertecknad (och tränare Lahod) enbart deltog spelare födda 2003-2009. 

Azalea kom från en svag insats med en väldans massa insläppta mål senast så planen var att försöka att spela lite mer kompakt och göra det svårt för Utbynäs. Det lyckas väl delvis i första får man säga, de är väldigt skickliga på kombinationsspel och kommer runt och igenom några gånger, kanske inte helt konstigt heller med flertalet spelare ur position. Tyvärr så blir man otroligt straffat mot bra motstånd om man tappar koncentrationen för en sekund och det är egentligen lite så alla tre målen i första faller. Första är en ofarlig boll som vi tyvärr kommer fel till vilket ger öppet mål mot Elias, andra är en väldigt billig straff, där det fanns betydligt värre dueller på mittplan som det inte blåstes för och tredje slår de världens bästa felträff med en skruv som lurar alla, Elias räddar snyggt förstaläget men på andra är vi inte tillräckligt snabba på returen. Utöver detta så går det ändå ok, Utbynäs har såklart mer boll, men när Azalea väl lyckas spela sig ur deras aggressiva förstapress så kan man rulla runt en hel del på deras planhalva men dock utan att testa målvakten.

I halvlek säger vi som vanligt rätt grejer men det rinner ifrån i andra. Olycklig skada efter lårkaka på Fredrik hjälper inte heller till, och det märks att laget på plan inte spelat ihop tidigare (på så sätt att man spelat med just den personen bredvid sig och byggt någon relation på plan) och Utbynäs straffar ett utspritt och tröttkört Azalea skoningslöst. Elias står på huvudet och gör en 7-8 frilägesräddningar i princip och hindrar det från att bli ännu större siffror. När man blir trött blir det också fler felbeslut, man är inte helt koncentrerad eller står lite fel i försvaret och det är väl i princip så alla mål går till. Men i perioder har vi även i denna halvlek en del boll och några helt ok anfall, ett leder även till mål när Mommo snyggt hittar DH som lobbskjuter över målvakten från 25 m, troligen i total chock över att ha något att göra så glömmer han hoppa och den går fint in i en båge över honom. Resterande del av matchen är det inte så mycket att orda om, ett betydligt mer rutinerat och samspelt lag straffar i ett sett till seniorerfarenhet i princip juniorlag där vi tackar Elias för att det inte blev tvåsiffrigt.

Nästa match är även det mot ett topplag i Mölndal, som spelar med en otrolig fart framåt så är vi utloggade även den matchen kan det bli åka av. Därefter vänder serien med matcher mot Valhalla och Pushers innan det är dags för en välbehövlig paus.

/Rasmus ‘Räven’ Linderås

Efter en väldigt svag match mot Bergum började det första av flera topplag på rad när Donsö skulle mötas hemma. Där inledde ändå Azalea rätt bra och fick också in ett ledningsmål av juniorspelaren Musa. Sen kom dock en mardrömsperiod på 10 minuter där Azalea släppte in fyra mål, flertalet rätt lika varandra, med dåliga bolltapp som Donsö straffar och med inspel mot bortre ytan där laget inte hunnit tillbaka i sina positioner. Avslutningen av första var sen rätt virrig men i andra sen spelade båda lagen av matchen kan man säga, Azalea fick chansen att föra spelet lite då laget i ledning naturligt inte är lika påslagna och man skapar väl några halvchanser iaf. 

Så var det då dags för dagens match, topplaget Guldheden som precis som för två år sedan är ett svårspelat lag med rutinerade och stabila spelare på div 4/5-nivå. Azalea har tyvärr kommit tillbaka i den mystiska företeelsen med fler tillgängliga till träning än match, och ett evigt roterande på positioner för spelarna då det alltid saknas folk till någon position. Om man är i en sådan situation så måste man 1) göra det enkelt 2) kommunicera ordentligt 3) vilja och vara mer påslagna än motståndarna 4) spela för varandra. Tyvärr misslyckades Azalea med alla punkterna denna matchen, kanske inte alla punkter av alla spelare, men det var alldeles för många, vissa förklaringar finns ju i att man har ett ganska så osamspelt lag med yngre spelare som är långt ifrån Guldheden i rutin. Sen måste man säga att Guldheden gjorde det väldigt bra, en enkel och tydlig spelide där alla vet vad man ska göra, en otrolig inställning där man vill mer än Azalea i varje duell och några spelare som håller en väldigt hög div 5-nivå.  

Matchen då, Azalea blev nedtryckta direkt och redan efter 12 min tog Guldheden ledningen, som jag minns det kommer de rättvända och kan driva bollen mot vår backlinje, släppa ut den i direkt läge och sen ett säkert avslut, andra kommer inte alltför långt därefter när de driver in från vänsterkanten och sticker in den perfekt mot deras spelare som ka.n skjuta in den på första. Hattrick blev det för nr 11 efter knappt en halvtimme, när de ännu en gång får driva upp bollen, Kappe får ett litet felsteg på den totalt opålitliga Guldheden södra och hinner därför inte ikapp och störa när de rullar in den bakom Elias. 4-0 var ett distansskott där de ännu en gång fick vara rätt ohotade framför vårt straffområde. En mardrömshalvlek där man väl inte trodde det kunde bli värre, vi säger också rätt saker i paus men tyvärr lever vi inte som vi lär utan gör tvärtemot det vi sagt att vi ska göra, frustration leder ofta till dåliga beslut, och sådana fortsätter vi tyvärr att göra i mängder i andra där Guldheden straffar oss. Första delen av andra är nog annars den jämnaste, de verkar ganska nöjda med att vi har bollen och Azalea lyckas ändå få till några anfall som blir halvfarliga och tvingar målvakten till någon räddning. 5-0 kommer dock också, på ett kanonskott från distans, 6-0 tror jag var friläge och det är nog även 7-0. Något kan varit offside, men i det stora hela spelar det ingen roll. Matchen avslutas sen med att deras lagkapten nickar in den efter hörna? och för Azalea är det bara att hoppas att the botten verkligen är nådd. Men det är inga andra än vi själva som kan lösa det heller, och då krävs det först och främst att man är tillgänglig, att man är villig att lyssna och ta till sig av taktiken, att man respekterar lagkamrater och tränare och att vi visar en otrolig vilja hemma mot Utbynäs på nationaldagen, för annars kommer det inte bli roligt mot det som alla motståndare på en fiktionell upptaktsträff för div 5B hade sagt skulle jogga hem serien med alla deras nyförvärv. Men varmt välkomna då att (förhoppningsvis) få se en bra div 5-match med ett taggat hemmalag. 14:15 lördag 6 juni är det som gäller!

/Rasmus ‘Räven’ Linderås

Långhelg väntade efter att Azalea tagit sig an Bergum, tyvärr hade de flesta redan gått på ledighet innan matchen för det är svårt att hitta någon annan förklaring till den bleka, bedrövliga och fullständigt undermåliga prestation som man bjöd på idag. I startelvan återfanns en ‘riktig’ målvakt igen när Elias var tillbaka och vi hade tillbaka Liam, Leon, Casper och Fredrik efter att de missat senast för att se ett annat (tyvärr) formsvagt gäng lira boll (IFK Göteborg). Vi hade ännu ett nytt mittbackspar och en ny backlinje när Rany spelade ihop med Liam med Linus och Matteo som ytterbackar. Sigge, Leon och Emil spelade på mitten med Guse och Fredrik på kanterna, Tomas startade längst upp och på bänken hittade vi Casper, Mommo och Elliot.

Azaleas enda (och tur var det) närvarande supporter (undertecknad) missade första 8 minuterna och precis när han kom gick en Bergumspelare av plan. Utvisad skulle det visa sig, men det tog 30 min att förstå då Azalea visserligen hade mycket boll men ingenting tydde på att motståndarna var färre på plan. Bergum tar också ledningen efter ca 20 då deras anfallare är först på en längre boll och enkelt kan lyfta den över Elias. Azalea kommer väl till några halvlägen efter inkast och omställningar, men inga helt klara chanser mot ett Bergum som försvarar egen box väldigt bra. Även 2-0 kommer av Bergum precis innan halvtid, och då har Azalea däremellan räddat en boll på mållinjen, minns inte exakt hur, men på något sätt blir deras kille helt fri och kan enkelt göra mål.

Halvtid efter en otroligt svag första halvlek, framförallt så var det tyst och ingen såg riktigt ut att vilja vara där, till skillnad mot Bergum som anförda av väldigt entusiastiska yngre supportrar gav allt på plan. Det enda positiva var väl att det skulle vara omöjligt att göra en sämre andra halvlek.

Andra sen, så belägrar man Bergums planhalva, dock lika mycket på initiativ av Bergum som var nöjda med att ligga lågt och försvara, och det är även dom som är ytterst nära att ta ledningen i början. Men från minut 55 sen så har Azalea nog 90-10 i bollinnehav, men det hjälper föga då man har väldigt få ideer, det löps ibland runt på kanten men inläggen missar planen, eller så blir det ett bra inspel men då är Bergum 6vs2 i sitt straffområde. Man har ett riktigt bra försök när Leon blir rättvänd på mitten och med en enkel passning på marken frispelar Elliot som löpt sig fri utanför Bergums försvarare men tyvärr går avslutet rätt på. Det är väldigt synd att man inte lyckas med denna passningen fler gånger, det fanns lägen om bara någon gick ordentligt i djupled, men det blir ofta att man väljer antingen det enklaste beslutet, att spela hem den igen, eller det svåraste beslutet, att göra en felvänd klack, piruett eller en-gång-på-tusen-att-den-lyckas-aktion. Men trots detta har man ändå några fina sekvsenser när man kommer runt, och en sån leder till att Fredrik blir nedsparkad och på efterföljande frispark slår Rany in den perfekt halvhögt med skruv och den går direkt in i mål. Azalea forcerar ännu mer efter detta och gång på gång har man möjlighet att komma runt främst via högerkanten, Linus får ett bra läge där han sånär är förbi målvakten och Emil har bl.a ett helt ok skott strax utanför. Man trycker på ända in i det sista men utan att skapa den där 100-procentiga chansen. Och det hade i ärlighetens namn nästan känts ovärdigt om Azalea löst ett kryss eller till och med en seger, för prestationen hade inte blivit bättre av att två av chanserna satt. Känslan är långa stunder att motståndarna hade kunnat gå in och ta en fika för man testar målvakten alldeles för lite och trots ett massivt spelövertag skapar man inte tillräckligt. Sen är det bättre lag än Azalea som haft problem med en motståndare som lägger sig lågt och satsar på omställningar (även om de är en man mindre). Det är 90 minuter man inte får tillbaka av sitt liv och nu gäller det för samtliga i truppen att rannsaka sig själva och komma mer taggade och förberedda till nästa träning och match för härnäst väntar fyra topplag (Donsö, Guldheden, Utbynäs och Mölndal) innan serien vänder. Ska man haka på där och landa stabilt i mitten eller ska man helt i onödan närma sig bottenskiktet ännu ett år, det är upp till oss själva att lösa det och nästa chans är hemma mot Donsö fredag 22/5 19:30 på Majvallen. Välkomna då så hoppas vi på en avsevärt mycket bättre prestation då!

Rasmus ‘Räven’ Linderås

Azalea kom på besök till Styrsö för att än en gång försöka besegra bortaspöket. Startelvan var hyfsat oförändrad, Ludde var tillbaka efter långresa och ersatte Liam i backlinjen, Emil tog Fredriks plats på mittfältet och Tomas startade istället för Casper på topp men annars var det oförändrat sen senast. På bänken återfanns Guse, Musa (född 2009) och Axel (född 2011).

Att möta Styrsö borta är lite som högskoleprovet (oerhört krystad jämförelse) på så sätt att det alltid sägs att man måste skriva det en gång för att förstå vad det är och sen andra gången går det mycket bättre. Så är det även med Styrsö på sin hemmaplan, man behöver ha spelat på planen en gång och mött dom för att förstå hur man ska ta sig an matchen. Oavsett hur mycket man övar/pratar innan om vad som väntar och hur man ska spela. Tyvärr var det bara Axel B och Linus kvar i laget som hade den erfarenheten. För det blir inte särskilt många passningar på marken då det är en gräsplan och då naturligt mer studsig än en konstgräsplan, det blir otroligt många kampsituationer och hårda dueller som i en annan match och en annan plan hade inneburit kort. Kort sagt så behöver man anpassa matchplan och spelidén efter förutsättningarna, något som Styrsö såklart behärskar till fullo. 

Azalea börjar matchen med att försöka rulla i backlinjen och upp på mittfältet, men det visade sig rätt så svårt, Styrsö är också aggressiva och hugger när de ser lägena, och Azalea håller på att ställa till det tidigt för sig själva, men Lahod är bra med och avvärjer faran. Styrsö är laget som kommer till klart flest lägen inledningsvis och det dröjer knappa tio minuter innan de tar ledningen. En boll efter hörna nickas ut utanför straffområdet där en strumprullare träffar deras spelare och helt ställer Lahod i målet. Oflyt ja men vad ska man göra.

Efter målet tar Styrsö över mer och mer, skjuter mycket men inte jättefarligt, tyvärr tvingas Azalea till byte när Axel drar/får en känning i baksida lår efter ca 20. En olycka kommer sällan ensam så strax efter kommer 2-0, när de får till ett helt ok anfall och ett bra instick som leder till mål (det enda där det väl  inte var direkt slarv/oflyt inblandat). 

Efter detta börjar Azalea komma in i matchen och har en rätt fin 10-minutersperiod, Styrsö börjar också bli lite tröttare, och de orangea kommer till en del avslut. Tomas stångar runt där uppe och nickar någon boll på mål. Men tyvärr var detta en match där vi inte var helt påkopplade alltid och det leder till två totalt onödiga mål, en där vi sover lite med bollen och så en där vi råkar spela fram deras spelare (i offsideposition) som då självklart är helt fri och enkelt kan göra mål. 

Sen jämnar spelet ut sig något och  det blir lite fler Azaleachanser, samtidigt leder ju Styrsö med fyra så det är förståeligt om man slappnar av ibland. De är inte helt  ofarliga med sina omställningar men det händer inte jättemycket förutom några tuffa dueller innan det blir halvtid.

En halvlek som är en av de sämsta i år, framförallt resultatmässigt, mot ett Styrsö som visserligen hade första riktiga hemmamatchen, men som också hade 0 segrar och en poäng på de inledande fyra matcherna.

I andra gick Azalea ut för att för det första förhindra att det blev pinsamt stora siffror och för det andra att ändå få med sig något inför kommande matcher och visa att man är bättre än vad första halvlek visade.

Det får man ändå säga att man ändå lyckas med, man får till lite mer spel och man lyckas hålla Styrsö till betydligt färre chanser. Axel, född 2011 kommer in och debuterar och vågar ta för sig, backlinjen hittar mer rätt och har rätt bra koll Styrsö som också orkar sämre vilket ger lite mer ytor för Azalea vilket man försöker utnyttja. Det leder dock mest till hörnor och skott från distans men man får till några riktigt fina anfall som tvingar deras målvakt till ett par fina ingripanden. Styrsö sticker emellan med ett ribbskott (efter hörna/frispark) men till slut blir det Azalea som gör halvlekens första mål. Elliot gör en fin aktion när han blir rättvänd på mitten, tar med bollen framåt och snyggt släpper ut den mot Musa som från vänster inne i straffområdet kan göra sitt första A-lagsmål!

Därefter händer det väl inte så mycket fotbollsmässigt, det blir några hårda dueller och känslorna rinner över på sina håll innan matchen till slut blåses av. En riktigt dålig första halvlek räddas upp av en ok andra där det åtminstone visas på rätt fin inställning, nu har man också haft säsongens svåraste bortamatch och en av tre gräsmatcher avklarad (ett underlag som inte är Azaleas starkaste). Härnäst väntar Bergum borta på onsdag 20:15, ett lag som vi aldrig har mött tidigare. 

/Rasmus ‘Räven’ Linderås

Azalea begav sig ut på säsongens östligaste match och möte med nykomlingen och 2025 års vinnare av div 6 C, Härryda IF. Ett lag som Azalea BKs seniorlags statistikförenings enda medlem (undertecknad) vill minnas att vi mött två gånger i b-lagsserien. En gång hemma på Heden och sen ett möte borta i september redan under lagets första säsong (2017), konstgräset var slitet redan då och det var samma matta idag, dessutom var det säsongens första match i riktig värme (18-20 grader, soligt fast blåsigt).

I elvan sen senast var det inte jättemånga förändringar, men det var rätt betydande sådana. Fredrik fick kliva upp från vänsterbacken då Leon var borta. Axel var tillbaka från semestern och gick in i backlinjen där även Linus var tillbaka och ersatte Kapten Kappe som var bortrest. Casper startade istället för Tomas men annars var laget oförändrat, förutom den lilla detalj att startmålvakt Elias blev frilägesutvisad senast och därför fick ersättas av coach Lahod i mål. Det medförde också att undertecknad blev ansvarig coach från sidan. På bänken återfanns även Elis och Julius ihop med Tomas.

Taktiken från start var att inte låta dom skjuta mot Lahod, och att annars försöka upprepa den fina första halvlek vi visade upp mot Kungsladugård senast. Det första misslyckas vi med i princip direkt på avspark då Härryda i sitt första anfall alldeles för enkelt får promenera igenom och göra 1-0. Inte precis någon drömstart men Azalea tar snabbt tag i bollinnehavet, dock utan att det leder till någonting, Härryda är nöjda med att ligga lägre och Azalea är ju sedan tidigare världsmästare i att rulla bollen runt runt i backlinjen. 

Med rätt mycket tid med boll börjar det lätt brinna i fötterna också och det ska slås svåra passningar och längre bollar som oftast vinden tar hand om och lyfter bollen långt utanför planen. Härryda är inte helt oävna i sina omställningar och rinner igenom några gånger och tvingar Lahod till ett par räddningar. Azalea skapar inte jättemycket, när det väl händer är det via kanterna vi kommer runt, men det är för få orangea i straffområdet så det leder inte till särskilt farliga lägen.

Men till slut kommer det ett riktigt fint anfall, Linus tar med bollen framåt, hittar upp till Felix bakom deras mittfält som bara släpper tillbaka till en rättvänd Fredrik som placerar in bollen från 3-4 m utanför straffområdet. Målet ger lite mer energi till Azalea och man börjar hitta lite mer rätt med spelet, Härryda har dock några farliga omställningar, en leder till att Linus tvingas till ett gult när de är på väg igenom, och de kommer runt via kanten någon gång och hittar in där det nog bör vara mål.

Halvtid i en väldigt varm och dålig div 5 match som Azalea nog ska vara rätt nöjda med 1-1. Fokus inför andra var på att fortsätta trötta ut Härryda som hade väldiga problem med orken redan efter en halvlek med en friskt roterande bänk, och såklart med att skapa fler bra målchanser. Vi vet att vi är ett av de bättre tränade lagen i serien, och framförallt när det är varmt tar det ut sin rätt på motståndet.

Andra börjar sen riktigt fint, redan efter fem min får vi till ett riktigt bra anfall, minns inte riktigt vem det är som kommer rättvänd, men det slutar med att bollen spelas mot Casper som blir nedriven men ändå liggandes lyckas träffa bollen och få in ledningsmålet. Sen dröjer det bara två minuter innan även trean kommer, vi blir ännu en gång rättvända framför deras straffområde och Casper kan spela in bollen mot Mommo som skjuter, och får en retur som han nickar in. Efter detta är det bara ett lag på plan faktiskt, Härryda blir tröttare och tröttare i värmen och Azalea spelar med stärkt självförtroende efter två snabba mål. Tomas kommer in och lyckas efter timmen spelad motläggsväggspela med Mommo på nåt sätt så att Mommo får ett rent friläge där han enkelt lägger in fyran.

Säker ledning och Azalea passar även på att få in och vila lite slitna spelare, man har i princip all boll, men också för mycket tid och som det lätt kan bli börjar några jaga mål också och tar kanske inte alltid de bästa besluten. Men samtidigt ser det fortsatt väldigt stabilt ut, Härryda sticker upp någon gång men annars är det bara när Linus nickar hem bollen på ett långt inkast som Lahod tvingas använda händerna. Med 5-10 min kvar kan coach även kosta på sig att byta in sig själv för sina första minuter i serien sen oktober 2024 och Azalea spelar sen säkert av även denna avslutande del och tar andra raka segern och hoppar på toppstriden ihop med övriga tre obesegrade lag (Guldheden, Utbynäs och Donsö). 

Härnäst väntar årets svåraste bortamatch mot Styrsö, där laget haft förtvivlat svårt tidigare år att få poäng (facit, en magisk junivecka 2019 som resulterade i en 6-0 seger i b-laget och ett kryss i a-laget). Förhoppningsvis blir det ändring till helgen och en tredje raka seger för de orangea!

/Rasmus ‘Räven’ Linderås

Äntligen var det dags för den riktiga hemmapremiären på Majvallen i a-lagsserien (Argo var en bortamatch och den enda tidigare hemmamatchen var Pushers i b-lagsserien), mot Kungsladugård som var tillbaka efter ett år i div 6, med väldigt mycket samma lag som senast. Det var typiskt aprilväder som började i sol och slutade i hagel, och Azalea kom till start med ett starkt lag ännu en gång. Vi hade tappat några startspelare till semester och en skada, så framförallt i backlinjen blev det lite förändringar där bara Kappe startade senast. Framåt kom Mommo in (från förra årets juniortrupp, tillbaka efter en utflykt i Götaholm) mot Axel och Tomas kom in mot Emil. Sigge gick in på mittfältet när Liam fick vikariera som mittback. 

Matchstarten missade jag och då även en potentiell straffsituation för Kungsladugård, och det var ungefär det som skapades framåt för dom under hela halvleken. För direkt efter detta tar Azalea tag i taktpinnen, motståndarna pressar inte särskilt mycket så backlinjen fick all tid i världen att spela igång och hitta upp till mittfältet, som oftast spelade ut på kanterna där våra ytterbackar hade hur mycket yta som helst att springa på. Trots stort spelövertag leder det väl inte till jättemånga farliga chanser, tajmingen mellan löpningar och passningar hittar vi inte riktigt och de offensiva spelarna kommer inte riktigt loss. Men det räcker med att det sker en gång, efter cirka kvarten spelade fullföljer Mommo en boll (tror efter inlägg/inspel) och felvänd på kortlinjen på väg åt fel håll väljer deras målvakt att putta honom med båda händerna och ger domaren inte mycket mer val än att blåsa straff. Den sätter Liam hur säkert som helst.

Därefter fortsätter det väl rätt mycket som innan, man har bollen men utan att skapa några direkta målchanser, samtidigt har Kungsladugård ingenting framåt, Kappe stångas med deras anfallare som blir väldigt isolerad där framme och där och då känns det som en väldigt säker seger. Den känslan blir inte mindre när vi gör 2-0 efter 37 min spel, mycket snyggt sägs det, när Felix tryckte undan sin försvarare och sen dunkade in bollen, det missade jag dock då jag var och hämtade två av fyra! bollar som sköts in i Slottsskogen. Efter detta flyttar väl Kungsladugård upp lite mer och börjar bli lite farligare, men inte mer än att Azalea säkert kan spela av halvleken.

I andra kommer sen Casper in på anfallet mot Tomas, men annars började andra som första sluta med kontroll för Azalea, även om Kungsladugård som sagt började pressa på lite mer då man väl fattade att det skulle vara svårt att göra mål annars. I 60:e sen blir deras mittback frilägesutvisad då Leon vunnit en nickduell (och blivit knockad) på mittplan fram till Casper som blev nedriven. Positivt med ledning och en man mer skulle nog de flesta säga, och såklart skulle man inte byta position med motståndarna, men detta Azalealag har så länge man funnits alltid lyckats tappa all form av spel när man leder, och det har även gällt när man blivit en man mer, och nu skedde båda samtidigt=inte bra.

Strax efter detta kommer väl också Kungsladugårds klart bästa chans i matchen när nr 11 (moderklubb Azalea BK) får ett volleyläge 2 m från mål som skjuts högt över. I 75:e sen så blir även Elias frilägesutvisad, men att bli lika många kanske var lika bra för Azalea, att man inte hade någon målvakt var ju däremot ett större problem. Liam tog dock på sig ansvaret, och började med att rädda deras frispark. 

Därefter trycker Kungsladugård på mer och mer, Azalea tvingas till en hel del roterande där många börjar få slut på bensin i tanken men står ändå emot bra. Till slut kommer dock reduceringen med ca 8 min kvar och då är det fullständig panik. Men ju mer Kungsladugård chansar desto fler chanser på omställningar finns det, tyvärr lyckas vi inte riktigt omsätta något till mål, Kungsladugård har några frisparkar och hörnor där man blir lite rädd då de kanske har några av seriens längsta och bättre spelare på fasta, men till slut reder Azalea ut även denna match och vinner ännu en gång med uddamålet och hakar på i någon form av topp/övre halvan.

Härnäst väntar en ny bekantskap i Härryda på lördag, i den östligaste matchen för året, och därefter är det nästan en månad till nästa hemmamatch, Donsö hemma fredag 22/5. Om ni inte vill följa med på bortaturne till Härryda, Styrsö och Bergum är ni varmt välkomna då!

/Rasmus ‘Räven’ Linderås

Azalea fortsatte sin derbyvecka med att möta nya hyresvärden Argo (efter att man flyttat ut från GFF-gården hyr kansliet nu in sig i Argos klubbstuga) med att ta seger 2/2, och man har nu chansen att bli Majornas tredje bästa lag om man även slår Pushers på söndag.

Sedan seriepremiären för två veckor sedan där man fick med sig ett kryss mot ett svårspelat Valhalla på bortaplan var det till slut dags för säsongens andra match. Detta då det tilltänkta derbyt mot Pushers flyttades på grund av spelarbrist hos motståndarna från lördag 11/4 till söndag 19/4. Däremellan hade de orangea dock hunnit med en meriterande och stabil seger mot just nämnda Pushers (i b-lagsserien) förra tisdagen samt två helplansträningar med över 20 personer tillgängliga.

Så det fanns gott om spelare att välja från, något man inte varit bortskämd med senaste säsongerna och det var väl ett hyfsat ordinarie som kunde ställas upp, må så vara att några precis var tillbaka efter att ha varit bortresta under påsken.

I startelvan var försvaret i stort intakt, Anton, Kappe och Linus var kvar sen senast med Elias längst bak, men Matteo utgick och ersattes av a-lagsdebutant och nyförvärv (William) Guse. Mittfältet var också samma som i de flesta matcher med Leon, Liam och Elliot och framåt var det fortsatt Axel, Emil och till denna match Felix. Bänken utgjordes av premiärmålskytten Tomas, nyförvärvet Elliot, formstarka (Sigge) DH, Fredrik och a-lagsdebuterande 16-åringen Musa från de egna leden. För dagen var prick halva truppen från den egna ungdom/juniorverksamheten.

Matchen började väl som man kunde förvänta sig, Azalea har mycket boll och spelar med rätt stort tålamod, men så länge man inte går framåt bryr sig Argo inte så mycket om det. Och som det ofta blir när man spelar på det sättet kommer det till slut en felpass eller ett dåligt beslut hos laget med boll, vilket även sker här och då är Argo rätt skickliga på att ställa om och komma till lägen. Det skapas väl inga jättelägen, utan precis som det hör till ett derby så smälls det ordentligt, vilket Azalea ändå hanterar rätt bra och inte blir provocerade att göra efterslängar eller tappa fokus. Tappa fokus gör man dock efter cirka halvtimmen spelad när Argo tillåts komma runt på kanten, slå den mot halvmånen där deras mittfältare fyller på bra och rätt ostört får skjuta ett kanonskott som går ribba in.

Azalea repade dock mod och började trycka på mer och mer utan att det uppstod några jättelägen, det gör det inte heller för Argo vad jag kan minnas, några hörnor blir farliga men inget mer än så. Och 5 min senare, några minuter före paus kommer kvitteringen, Leon (tror jag det var) driver upp med bollen, släpper ut den mot kanten där Liam hittat en fri yta och hittar i sidled/lite bakåt till Emil som säkert placerar in 1-1. Hans första mål för laget. 1-1 står sig också halvleken ut, en halvlek som nog båda lagen var ok nöjda med. 

I andra fortsätter det på liknande sätt, mycket kamp, en del farliga omställningar för båda lagen och två lag som verkligen ville vinna. Azalea börjar göra många byten för att få in energi och ännu mer offensiv kraft samtidigt som några i Argo börjar mattas av med orken utan att för den sakens skull vara ofarliga i omställningarna. Azalea kommer upp ett antal gånger där Musa med sin snabbhet tar sig förbi sin back och skjuter två bra skott som precis går utanför, och det är 1-2 inspel som är väldigt bra men där ingen Azaleaspelare hinner fram för att få en tå på bollen. Argo har två väldigt farliga chanser, en där man kommer ner mot kortlinjen i straffområdet och får in någon form av lobb som Elias petar till och Anton kan brösta den till honom på mållinjen. Och en hörna som på något sätt räddas på mållinjen.

Men som det är i fotboll så är det små marginaler och som man säger så har bra lag tur. För två år sedan vann Azalea varenda match med uddamålet medan man förra våren förlorade alla dessa jämna matcher. Argo har inte haft med marginalerna med sig hittills och så inte heller denna gång, för med ca 10 kvar driver Elliot fram bollen, blir nedyxad men får fram den till Musa som med en säker pass hittar in till DH som drar på skott från ca 20 m som tar i en motståndarrygg (?) och åker 15 meter (känns det som) upp i luften och retsamt seglar in bakom en chanslös och förvånad målvakt. Resten av matchen har Azalea bestämt sig för att det ska bli seger och man lyckas reda till slut reda ut det och bärga säsongens första seger!

En otrolig skön seger och kul med att se så mycket publik på plats, ni får en ny chans redan på söndag då det är derby på Gröna Vallen 13:45 mot Pushers. Varmt välkomna då! Första riktiga hemmamatchen på Majvallen spelas sen lördag 25/4 14:15 mot Kungsladugårds BK.

/Rasmus ‘Räven’ Linderås