Vi är ett trevligt gäng som håller till på Majvallen och övre halvan av div 5. Stommen är spelare från de egna leden men vi har även spelare utifrån. Har ni frågor om provträning eller annat är det bara att hör av sig till huvudtränare Lahod Malke (mail lahod.malke@yahoo.com) eller lagansvarig Rasmus Linderås (mob 0709281195 eller mail rasmuslinderas@gmail.com).

Murphys lag är ju då ingen benämning på något fotbollslag utan den beskrivs i vardagligt tal nuförtiden som lagen om alltings jävlighet eller om något kan gå fel så kommer det gå fel. Och det gjorde det idag för de (för dagen vitklädda) Azalea där marginalerna knappast kan sägas ha varit på deras sida.

Sen senast var det lite ändringar i elvan, Wilson var avstängd efter en av säsongens mer onödiga varningar, Bengan var hemma med jobb, Axel och Ville hade kvällsskift och Elmberg var inte heller tillgänglig. Däremot hade vi både Ludde Å och Charlie tillbaka i elvan och även ett nyförvärv i Ludde I. På bänken återfanns DH, Martin samt våra två juniorer Olle (född 2008) och Arthur (född 2010).

Till starten då så är den rätt jämn, och lagets vana trogen i år så kommer ett snabbt ledningsmål när Ludde tar sig runt och längs med kortlinjen in i straffområdet och därefter serverar Mackan som enkelt kan skjuta in 1–0. Spelet fortsätter sen vara rätt jämnt, känslan är nog att Azalea har mer boll och det blir lite småfarligt när vi utnyttjar vår snabbhet på kanterna eller när vi utmanar in mot straffområdet centralt. Mossen hotar även dom mestadels på kanterna och de får några halvfarligheter.

Under denna period kommer även kvitteringsmålet, när en högerhörna (väldigt snyggt) skruvas direkt in i mål. Azalea trycker dock fortsatt på och löser bl.a. en varning på Mossens högerback när Mackan är på väg igenom och sen ett väldigt bra frisparksläge när Charlie blir tokdragen i tröjan av Mossens högermittback men fortsätter in i straffområdet. Tyvärr ingen varning vilket från läktaren kändes ganska märkligt. Halvleken fortsätter sen på liknande sätt, båda lagen lyckas inte riktigt med sin press och därför blir det en hel del halvchanser för båda när man fortsatt tar sig runt på kanterna. Dock utan några superchanser och i halvtid står det 1–1.

En del justeras inför andra och det görs även ett byte där Bolton tvingas utgå och DH kommer in istället.

Det dröjer sen inte länge innan andra målet kommer, Azalea anfaller återigen på högerkanten, tappar boll (tror jag) men stressar Mossen så det blir en andrasituation i straffområdet där Mackan kan göra sitt andra för dagen. Det blir starten på en väldigt händelserik tiominutersperiod. För kort efter ledningsmålet får Mossen en s.k ’soft penalty’, dvs att Ludde I nuddar nog visserligen deras spelare, men det är väldigt lite kontakt för en straff, tycker t.ex. Charlie i första nog absolut var lika mycket kontakt som denna. Fyra min efter detta får Mackan gult för protest då han tycker en frispark skulle gått andra hållet. Mossen fyller på med en varning kort efter det och minuten senare kontrar Azalea och Mackan tar sig runt på kanten men inte bättre än att bollen går ut över linjen, via Mossenspelare anser han och ropar att ”är det inte hörna” vilket är tillräcklig protest för att ge ett andra gult kort. Det var en ganska gnällig match med en hel del ifrågasättande och reaktioner på domslut av spelarna så det går absolut att förstå att domaren tröttnar, men ska man gå på den approachen och hålla den linjen så ska det vara minst fem varningar till denna match där nog fyra (i mina partiska ögon) bör tillfalla Mossen. T.ex. är det inte långt efter som Azalea får en hörna där målvakten ropar 'hur kan det bli hörna', det ska väl också vara varningsgivande då?

Men oavsett så ska matchen fortsätta och Azalea håller som bäst på att komma underfund på hur man ska spela med en man mindre när Mossen kan ta ledningen, de kommer runt, får ta avslut i straffområdet där returen tyvärr studsar fel och ut till en Mossenspelare som enkelt kan skjuta in ledningsmålet.

Därefter märks det inte att Azalea har en man mindre på banan utan man lyckas trycka ner Mossen rätt så rejält, framförallt med diagonala bollar mot kanterna (eller bortre ytan av straffområdet) skapas det bra lägen för inspel men där det sista tyvärr saknas.

Men med ca 20 kvar (tror jag) uppstår situationen; en hörna från höger slås in och den studsar på något sätt fram till Kappe som halvt får den i magen och in i mål. Domaren visslar för mål men samtidigt ropar Mossen på hand, och huvuddomaren springer ut till AD (som jag är rätt säker på inte räckt upp sin flagga) där dom efter en kort tids överläggning dömer bort målet för hand. Det finns såklart mycket frustration där vi mot Stenkullen hade en AD som stod på sig mot huvuddomaren men där det ändå dömdes mål och här får ytterligare en situation emot oss.

Men det jag från läktarhåll har svårt att förstå är hur överläggandet ens går till. Huvuddomaren dömer mål och måste väl därför inte sett något regelvidrigt, AD höjer inte flaggan och har väl isåfall inte heller sett något regelvidrigt, och för att se det ska man se igenom sju spelare att bollen till 4 % kanske nuddar Kappes underarm som han har intill kroppen. För ja, om den nuddar någon del av underarmen oavsett hur Kappe har kroppen ska det ju dömas bort då man såklart vinner en fördel av det (då det blir mål) men processen för att komma fram till det är ju otroligt frustrerande när man (som lag i botten ofta gör) att man får allting emot sig.

Azalea fortsätter dock ösa på och byter in allt man har framåt och spelar nästan med en enbackslinje bestående av Arvid till slut. Charlie (tror jag) sliter sig loss och blir fälld av deras högermittback som här får sitt första gula (och som ni kanske minns gjorde Charlie något liknande i första som borde gett ett första gult kort på nämnda mittback) men det leder tyvärr inte till några riktigt bra lägen. Det hela avslutas med att deras spelande tränare likt i b-lagsmatchen ska gnälla mot domaren, få ett gult för detta och sen fortsätta klaga, men det hade väl varit för bra för att vara sant att se honom skickas av för protest. Utan denna frustrerande match slutar ännu en gång med det populära resultatet 3–2 (men tyvärr i fel riktning för fjärde gången på 11 matcher).

Det vi kan ta med oss är en fantastisk laginsats på så sätt att alla på plan springer något otroligt mycket och verkligen tror på det hela matchen igenom. Nu vänder serien och för varje match som vår nyihopsatta trupp får spela tillsammans och ihop med att juniorerna underifrån fortsätter att utvecklas så kommer det ge 11 väldigt inspirerande seriematcher kvar där det finns stora möjligheter att lyfta i tabellen när allting hamnar på plats.

Nästa match är alltså Donsö borta nu på onsdag där vi hoppas på en repris från förra året med en härlig seger!

/Rasmus ”Räven” Linderås

Det var dags för hemmamatch och en chans för Azalea att bryta flera dystra trender, bl.a. första hemmasegern (inte skett sen Önnered hemma förra hösten) och två segrar i rad (tre inräknat b-lagsmatchen mot Mossen), som inte heller hade skett sedan september förra året.

Möjligheterna till detta kändes goda och förutsättningarna runt om kunde inte heller bli bättre med fint väder, mycket publik och helgmatch!

Önnered hade inte vunnit en match på hela säsongen och kan man väl helt enkelt säga att de spelar i en serie som för tillfället är för hög nivå för dom. Men med tanke på att man knappt hade en spelare i november är det starkt att stå här idag med ett lag. Man hade nog också ett ovanligt ung lag idag där hälften av laget utgjordes av spelare från deras duktiga P15-lag och andra hälften av mestadels gamla juniorspelare från Näset (och andra klubbar i västra Göteborg?).

Men alla som har spelat matcher man vet att man verkligen bara ska vinna vet att det aldrig går att vinna på beställning, så det gällde ändå att ha fokus, sätta ett högt bolltempo och göra det enkelt i början. Även press-spelet var en nyckelpunkt som Lahod pratade om inför matchen.

Till matchen då, Azalea tar såklart initiativet direkt, och skapar en del halvlägen, det märks också tidigt att Önnered (logiskt nog) inte heller är så sammansatta eller samspelta med stora ytor att löpa in bakom på. För med kombinationen av att de stod högt, men inte satte press framåt gavs det stora ytor att rulla i backlinjen och sätta bollen bakom deras backar. Detta ledde dock till ett av matchens mer återkommande teman, offsideavblåsningen, men när vi väl lyckades löpa i rätt läge innebar det i princip friläge vilket också ledde till att lite väl många passningar snabbt slogs framåt i jakten på mål.

Men efter en kvart kommer ledningsmålet där Bengan strax utanför straffområdet får på en otrolig lyftning/lobb/skott som går högt och i en båge in i bortre hörnet (och av reaktionerna från de flesta att döma förstod man inte ens att den gick in).

Matchen fortsätter sen på väldigt samma sätt, en riktigt fin djupledspassning ger Fredrik friläge och ensam med målvakten gör han inga misstag. 3–0 kommer sen efter hörnvariant som slås riktigt bra mot en omarkerad Arvid. 4–0 kommer sen (om jag inte missminner mig) från en jättefin passning från Kappe som slår ut hela deras lag, där Axel hinner före den utrusande målvakten och kan lobba in bollen mot öppet mål.

Efter denna målrika kvart och totalt en halvtimme på klockan kom en avslutande kvart med väldigt mycket dåliga, långsamma beslut och ett antal offside, som förutom en soloraid och efterföljande mål av Wilson inte var mycket att skriva hem om.

Halvlek efter en märklig första halvlek, målmässigt vår klart bästa såklart men spelmässigt och bolltempot ihop med beslutstagandet var långa stunder väldigt svagt med felpassar och felbeslut.

Andra halvlek blev en hel del samma, Mackan hade kommit in på topp och Anton gjorde a-lagsdebut för oss. Planen var att utnyttja Mackans snabbhet framåt, och det lyckas också när han efter ca 10 min i andra kan göra mål. Vi gör kort därefter ytterligare ett och Axel gör ytterligare 1 där vi (som så väldigt många andra anfall) kommer runt på högerkanten och antingen skjuter själva eller spelar in mot löpande anfallare.

Med 8–0 med 30 kvar är det såklart svårt att hålla fokus och inte börja försöka göra allt själv eller anfalla direkt när man ser sin chans att göra mål, det leder till en rätt svag period från Azalea där Önnered kan trycka fram lite och skapa lite hörnor som sånär leder till ett onödigt baklängesmål.

Sista 10 sen tröttnar Önnered såklart och Azalea kan göra ytterligare fyra mål, efter bollstöld och mål på egen hand av Wilson, någon djupledsboll på Mackan och ytterligare nåt där vi kommer runt på kanten och kan spela in mot öppet mål.

12–0 till slut alltså, och med den hållna nollan slog man även sitt målrekord i Azaleas relativt unga seniorhistoria, det tidigare var 12–1 mot Positivum hemma första året i sjuan. Det finns ändå en hel del bra att ta med och några anfall är riktigt bra med smarta bollar och snabbt och bra kombinationsspel. Och några av avsluten var också av hög klass. Sen kunde vi såklart spelat ännu snabbare och kanske haft mer fokus på att hålla bollen än att snabbt gå till anfall men en seger och en nolla ger bra självförtroende inför en viktig match mot Mossen redan nu på onsdag. Seger där och vi går om, och kan närma oss både mitten men även tredjeplatsen som inte är alltför många poäng upp.

I och med att Mossen-matchen byttes hemma och borta avslutar nu Azalea våren med en bortaturné (Mossen 11/6, Donsö 18/6 och Floda 24/6) och är tillbaka på Majvallen först fredag 22 augusti hemma mot Styrsö. Varmt välkomna då!

/Rasmus ”Räven” Linderås

Sen senaste matchrapporten mot Argo har Azalea hunnit avverka fyra matcher på nio dagar, två i a-lagsserien och två i b-lagsserien, samtliga på bortaplan varav tre av dom på gräs.

Mot Mölndal för lite drygt en vecka sen så utspelades en matchutveckling som det känns som vi sett några gånger nu. En rätt bra förstahalvlek där vi tidigt tar ledningen på hörna och utöver att koncentrationen tappas på två omställningar där en leder till den hörnan som sen ger kvitteringsmålet så har de inte alltför mycket. Visserligen rätt slarvigt passningsspel men även några riktigt bra anfall. Rätt tidigt i andra blir det sen även ett ledningsmål för Azalea i trots en svag inledning men därefter följer 20 otroligt dåliga minuter där allting som gjordes bra i första görs tvärtom och Mölndal tar fullt rättvist ledningen. Sen rycker man ändå upp sig sista 10 men det räcker inte utan ännu en match som slutar 2-3 är ett faktum.

Efter det har vi nu haft en vecka som kanske? var första gången seniorlaget hade tre! matcher på en vecka. Först en b-lagsmatch mot Floda förstärkt med juniorer där det spelas rätt bra boll, framförallt på mitten, men det blir lite för ofta passivt eller oprovocerat misstag ifrån en Azaleaspelare vilket leder till lite för många mål bakåt.

Andra matchen för veckan spelades i onsdags när Utbynäs skulle mötas på Lemmingsvallens gräsplan. Undertecknad var ej på plats utan här kommer istället huvudtränare Lahods rapport från denna matchen.

Vi tog en fin seger när vi besegrade Utbynäs med 2–1 på bortaplan. Matchen fick en drömstart! Redan efter knappt 20 sekunder låg bollen i nät. Det är sannolikt seriens snabbaste mål, signerat Wilson som vackert placerade in bollen med yttersidan efter ett snabbt uppspel. Ett riktigt klassmål som satte ribban direkt.

Vi kontrollerade stora delar av första halvlek, höll ett bra tempo och skapade flera chanser, men gick till paus med 1–0.

I andra halvlek kvitterade Utbynäs till 1–1 efter en tilltrasslad situation i vårt straffområde. Matchen blev mer öppen, och vi fortsatte trycka framåt. Trots flera heta målchanser dröjde det innan utdelningen kom, mycket tack vare deras målvakt som stod för flera riktigt bra räddningar och verkligen höll dem kvar i matchen.

Avgörandet kom sent. Efter en frispark som skapade oreda i boxen höll sig Charlie framme och tryckte in 2–1. Ett viljemål som säkrade tre viktiga bortapoäng.

Vi stod emot Utbynäs sista forcering och kunde till slut kliva av planen med en stark laginsats och tre poäng i bagaget.

Vi fick en drömstart och satte tonen direkt. Jag är stolt över hur vi hanterar deras kvittering, fortsätter trycka på och får utdelning till slut. Det här är ett styrkebesked.

Och så till veckans sista match, även detta en b-lagsmatch, men denna gång mot Mossens BK på Mossens IPs gräsplan. Det hade åskat och regnat/regnade inför (och under) matchen vilket skapade en matta skapt för kamp. Uppladdningen var inte den bästa för någon, Mossens P16-lag hade haft Göteborg Cup hela helgen och kunde inte bidra med några spelare så motståndare kom med det dom hade. Azalea hade en fin trupp, men en glömsk coach så att bara startelvan hade kläder och målvakten inga strumpor. Så uppvärmningen sköttes på egen hand, men det kanske var lika bra det med tanke på hur matchen skulle utveckla sig.

Azalea började klart bäst och man kunde trots underlaget ändå spela bollen rätt bra och mer än 7 min tog det inte för nyförvärvet Anton att presentera sig, där ett fint anfall leder till att Ville kan spela den mot straffpunkt där Anton kommit instormande och behärskat kan trycka in 1-0. Azalea fortsätter spela bra och kommer till flera halvlägen, och bakåt har man koll på det mesta som kommer mot ett redan här alltmer frustrerat Mossen. Efter 22 min är det dags igen där ett liknande anfall sker fast på högerkanten, men Antons skott från nästan samma yta tar i stolpen men DH är påpassligt framme och kan slå in returen. 3-0 kommer sen 10 min senare när Ville snor bollen (?) från Mossenförsvaret och enkelt kan göra ytterligare ett mål. Och innan 40 min var spelade kommer även 4-0. Ett fint anfall igen där DH avslutar mot mål och Ville (i misstänkt offsideposition) klackar in sitt andra för dagen.

Andra halvlek sen blir som det lätt blir i dessa matcher och med en sån ledning lite rörigare. Det blir mycket byten och vi har även en kort period mellan 82–88 min där det enbart är spelare som spelar/spelade förra året i juniorlaget i på plan och en enda spelare (Axel) som fyllt 20. Men oavsett andra halvlek en riktigt fin insats mot seniorspelare och framförallt ett duellspel och inställning som var bättre från samtliga denna match.

Härnäst väntar en möjlighet att äntligen vinna på hemmaplan när Önnered kommer på besök på lördag! 14:15. Varmt välkomna då.

/Rasmus ”Räven” Linderås

Efter att äntligen fått en seger senast borta mot Valhalla var Azaleas form på uppåtgående och det börjar äntligen likna någon form av konkurrens på vissa positioner. Tyvärr försvann två spelare som behövde spara sig inför varvet och det var kvällspass på Volvo så Axel och Ville missade även dom matchen. Men i det stora hela var elvan ganska intakt, Björnen kom in från start och Fredrik fick även han sin första start på ett bra tag i offensiven tillsammans med junioren Charlie. Argo är ju ett lag som historiskt sett passat Azalea bra och man hade ännu inte förlorat mot sina Majvallengrannar.

Inledningen är också bra från de orangea men bollinnehavet omsattes sen inte i särskilt många målchanser utan Argo lyckades styra spelet utanför sig och det blir mest hörnor och frisparkar som är där man skapar något. Jag minns säkert fel men jag kan knappt komma på ett riktigt bra skott förrän i andra halvlek. Argo arbetar sig in något i matchen och de är skickliga i sina omställningar, där det blir lite halvfarligt i första halvlek. Men annars är själva spelet fram till avslutslägena bland de bättre vi visat upp under säsongen och ett tecken på att man börjar bli mer och mer samspelta. Halvtid och en rätt chansfattig halvlek där båda lagen nog ändå känner sig rätt nöjda.

Andra halvlek är dock inte gammal när Azalea tappar boll i farligt läge och ger Argo kanske matchens bästa chans, och inte långt därefter vinner Argo boll, och en bra omställning ger deras ledningsmål. Därefter öppnar matchen upp sig mer och mer, Azalea fortsätter ha mycket boll, men det ger också mer ytor för Argo att ställa om, och man trycker kanske på lite väl obalanserat vilket ger ett långt lag och stora ytor bakom att utnyttja för motståndarna. Och istället för 1-1 som började ligga i luften där Argo faller lägre och lägre och man börjar märka vilka som tränar en och vilka som tränar två gånger i veckan, så hittas det med en fin boll in bakom Azaleas backlinje och 0-2 var ett faktum.

Azalea reagerar dock bra mot ett Argo (som undermedvetet?) slappnar av lite och reduceringen kommer nästan omgående när Sigge DH får bollen i straffområdet och skickligt spelar vidare till Bengan som kan placera in bollen mot bortre hörnet. Sen går det inte lång stund innan bollen kommer ut på vänsterkanten där Alex hittar in med ett bra inlägg mot Björnen som tar emot och dundrar in både boll och målvaktens hand i mål.

Azalea har nu vind i seglen och fortsätter trycka på mot Argo, men med trötta kroppar och huvuden blir samtidigt lagen väldigt långa och man gör en hel del okoncentrerade misstag, samtidigt som omställningslägena blir fler och fler för Argo, ett sådant leder också till ett superläge för Argo när Azalea gjort räknefel i eget straffområde, men en fin block och kanonräddning av Manne ser till att matchen slutar med delad poäng.

Det gör att Azalea nu tog poäng för tredje matchen i följd i denna derbypräglade kamp där det nog i min mening kunder varit en i varje lag åtminstone som åkt på ett dubbelgult och några tydligt cyniska stopp av lovande anfall som även det kunde renderat i något mer. Utifrån starten kanske en besvikelse att det inte blev mer än en poäng, men samtidigt kommer man tillbaka från 0-2 och räddar en poäng med en superräddning i slutet vilket vi i detta läget får vara nöjda med. Känslan är åtminstone positiv och snart kommer det även omsättas i ännu fler segrar. Nästa chans till det är nu på fredag när Åbyvallen ännu en gång ska besökas för match mot Mölndal, matchstart redan 18:45 för er som vill komma och kolla! Nästa hemmamatch efter det är först lördag 7 juni när vi möter Önnered.

/Rasmus ’Räven’ Linderås

Det blir ett dubbelreferat av våra två senaste matcher som till slut utmynnade i säsongens första poäng.

Styrsö mötte vi förra torsdagen (ö-matcher borde enligt lag spelas på helger och i perioden 15 maj-15 augusti) och som vanligt hittills i år var det 12,5 spelare med ut, med några som hade svårt att hinna från jobbet blev uppvärmningen kanske 7 min lång. Men det såg tidigt ut att kanske vara det vinnande konceptet för matchen är bara 5–10 min gammal när Azalea genom ett mönsteranfall kunde ta ledningen när nyförvärvet Wille presenterade sig med ett fint volleyskott på Mackans inlägg. Azalea fortsätter skapa problem för Styrsö och hade snart fått större delen av backlinjen varningsbelastad, detta spelade säkert in när Wille på Son-manér (det otroligt nog Puskas-vinnande målet 2020 mot Burnley) löper 70 m med boll, trycker sig mellan två backar i slutet och avslutar säkert. Tyvärr har Azalea sen ingen aning om hur en ledning ska hanteras och Styrsö bjuds in i matchen, två mål sista 15 av första som visserligen båda studsar på fem olika ben och andra kroppsdelar innan de når mållinjen, och visst är det delvis oflyt, men om vi gör det ordentligt hade lägena inte uppstått.

Andra sen är ingen höjdarmatch från något håll och att det till slut blir ett ledningsmål för Styrsö när Azalea går bort sig i pressen är inte helt ologiskt, forceringen som sen försöks är inte mycket att hämta tyvärr då vi inte vet på plan hur vi ska göra (eller så gör vi det bara inte) och från sidan når väl budskapet om hur det ska ske inte riktigt in. Det blir visserligen rätt nära på något inlägg och ett kryss hade absolut varit välförtjänt men ännu en gång slutar utflykten till södra skärgården och Styrsö med 0 poäng. Men vi hade i alla fall tur med vädret och slapp snöstorm som förra året.

Så då till dagens batalj, och ett topp-lag på besök, senaste mötet hemma slutade med 5-0 seger för de orangea och i alla tider har vi varit ett lag som är bättre mot topp-lagen än botten-lagen. För första gången i år fanns det flera alternativ på bänken trots att det (som alltid för alla) saknades några pga resor och skador. Matchstarten blir precis lika bra som senast och vårt andra nyförvärv från Örebro (Ludde) behövde denna gång 7 min och en touch för att stänka in sitt och lagets första mål (jämfört med säkert 2-3 st touch och 5 min förra gången för Wille). Halvleken fortsätter sen väldigt bra, och defensivt så ser det hur säkert ut som helst, offensivt får vi inte riktigt till det som vi ville men ändå en riktigt bra genomförd halvlek av samtliga på plan. De hotar egentligen mest genom hörnor och det är också en sådan som de kvitterar på efter en halvtimmes spel.

I andra sen är halvleken inte gammal innan en potentiellt matchavgörande situation uppstår (som inte hade behövt bli matchavgörande om inte en annan sådan hade uppstått senare) när Wille i en löpduell råkar haka i motståndarbacken som tappar balansen. Det är inte meningen, det är inte fult och det är inte gult. Men upp kommer varningen totalt omedveten om att det är andra gula, och det inses tyvärr inte förrän nr 11 ska antecknas på kortet. Och tyvärr verkar man då inte kunna ändra beslutet även om 95 % av alla som ser matchen inser att det var fel. Men errare humanum est, att fela är mänskligt.

Faktum är utvisningen på sätt och vis nog mer ställer till det för Stenkullen. För medan det håller på att funderas från bänken hur man ska formera laget med en man mindre så genomförs ett mycket fint anfall via vänsterkanten där jag tror det är Ludde (eller Linus) som skickar in bollen mot Bengan som tar emot och får på en väldigt fin träff som går i stolpen och längs med mållinjen innan Charlie är först på plats och kan skicka in ledningsmålet.

Sen var det bara att ställa sig och vänta in Stenkullens anstormning, den sker dock överhuvudtaget inte, utan det rullas mest runt i backlinjen eller skickas ut mot kanten (oftast mot nr 66) där det ska utmanas mot 5 spelare. Märkligt upplevs det från planen då de är ett tungt lag och med en uppenbart stor styrka i sina fasta situationer, faktum är att det dröjer fram tills 90:e minuten nästan innan det börjar lyftas in. 3 tilläggsminuter hittas någonstans och med 8 sekunder kvar orkar vi inte riktigt störa backlinjen utan det lyfts in en boll som ger en andrasituation där det såklart är en Stenkullen-spelare som kan skicka in kvitteringen. Men vänta, har AD höjt sin flagga för offside?!, ja det har stått en Stenkullenspelare i vägen som påverkar spelet, ska det bli tre poäng till slut? Nej såklart inte, för huvuddomaren tycker inte det påverkar och tre poäng blir en.

Visserligen första poängen och en stark sådan men man kan ju undra vad för synder laget begått för att förtjäna all denna motgång som säsongen visat upp hittills. Men spelar vi som idag och får fler och fler tillgängliga och i form så kommer poängen också komma med all säkerhet. Nu har vi Valhalla borta nästa vecka innan det fredag 16 maj är dags för derby mot Argo. Väl mött då!

/Rasmus ”Räven”Linderås

En av årets största resdagar är skärtorsdagen, och med många studenter och spelare från andra orter är Azalea inget undantag utan det var ännu en gång en tunn trupp som samlades till spel. Till dagen förstärkta av tre juniorspelare (Charlie, Mommo och Olle) innebar det att några fick lite mer ovana roller och att det på sina håll helt naturligt inte var så samspelt. Hällesåker har i tidigare möten varit tunga att möta (framförallt på sin hemmaplan) och inte varit ett lag som viker ner sig i närkampsspelet, och denna match skulle inte bli ett undantag.

Första minuterna smäller det rejält och det är framförallt Linus från vår sida som är den som sätter nivån då han både blir sänkt utan åtgärd och sen delar ut en smäll som ger Hällesåkergnäll och lönlösa muttranden om VAR. Azaleas press sitter i vissa situationer och då blir det rejält farligt, Wilson längst fram snor två bollar från deras back och Bengan lyckas också vinna någon boll som leder till åtminstone halvfrilägen. Tyvärr får vi inte till den viktigaste delen, att också få in bollen i mål. Hällesåkers farligheter kommer antingen från de gånger vi inte sätter press-spelet eller när vi slår bort den i uppspelsfas.

I ärlighetens namn är det inte någon jättefotboll man får se direkt utan det är mest genom att utnyttja motståndarnas misstag eller långsamhet med boll det skapas lägen från båda sidor, annars blir det mycket längre bollar och dueller.

Mot slutet av första kommer dock några mardrömsminuter för Azalea, först en frispark nästan från mittplan som seglar in mot straffområdet där deras spelare? får ut ett ben och med det bollen i mål. Därefter ett fantastiskt uppspel fram tills att vi ger bort bollen, lyckas vinna tillbaka den för att sen schabbla till det igen och 2-0 och halvtid strax efter är ett faktum.

Halvtid och igen en helt ok halvlek där Azalea åtminstone har fler chanser, men Hällesåker är laget som står där med målen.

I andra blir det mer boll hos Azalea är känslan och Hällesåker har inte mycket alls, dock omsätts sällan detta i några större målchanser i öppet spel. Dock är det två hörnor/frisparkar som blir riktigt farliga där både Kappe och Arvid får chansen att avsluta, tror Charlie har något läge och det är även en hel del riktigt bra inspel som tyvärr ingen hinner? in på. Det blir tyvärr inget mer än det och ännu en gång är det 0 mål framåt och inga poäng för Azalea.

Men det tas fortfarande steg, träningarna har sett bättre ut och för varje match lär alla känna varandra mer och mer, nästa match är Styrsö borta på torsdagen 24/4 18:45, förra året var det snö när matchen spelas men det hoppas vi slippa i år. Den kräver vi ingen närvaro på, men kom gärna ner och kolla fredag 2/5 19:45 på Majvallen när Stenkullen kommer på besök.

/Rasmus ’Räven’ Linderås

Fredagskväll och ytterligare en hemmamatch, denna gång mot Floda som vi förra året tog dubbeln mot. Skådeplatsen var Sveriges näst sämsta konstgräsplan (möjligtvis trea då Flodas inte heller är mycket att ha) efter telia123 arena i huvudstaden vilket inte direkt höjde förutsättningarna för en välspelad div 5 match.

Azalea hade denna gång åtminstone en full bänk och bortsett från en nyligen kurerad kapten som började på bänken och Bengan som drogs med skadebesvär var det i stort bästa möjliga lag som ställdes på banan.

Floda är dock laget som börjar bäst, åtminstone sett till antalet chanser, och matchen är bara 8 min gammal när misskommunikation i laget leder till ett friläge och ett väldigt enkelt mål för Floda. Vi fortsätter med att försöka ge dom 2-0 med livsfarliga passningar i backlinjen men Manne avstyr försöken. Vi sticker upp då och då men känslan är att det krävs väldigt mycket jobb för varje målchans jämfört med Floda som får fina chanser till skänks av oss. Emellanåt rullar vi rätt bra men sista tredjedelen tar det stopp vilket istället skapar omställningslägen för Floda.

Men framförallt får vi se en rätt dålig fotbollsmatch även för att vara i div 5, lyckligtvis går halvtidsvisslan och en chans att få ordning på laget.

Det lyckas väl delvis på så sätt att första 10-15 av andra nog är vår bästa period när Floda faktiskt trycks ner och deras målvakt avkrävs på ett antal fina parader, och ett mål kanske inte hängde i luften men det hade definitivt inte varit totalt oförtjänt. Tyvärr skapar vi ett mål ur ingenting för Floda, är man välvillig ger planen ingen hjälp för att kontrollera passningar men helt krasst är det tyvärr ett så kallat skit och bjud-mål. Dessutom (som alltid) i fel läge mitt i ett läge där vi ändå hade ryckt upp oss.

Slutskedet av matchen avlöper rätt snabbt utan att det känns särskilt nära att matchen ska sluta något annat än 0-2.

Vi tar med oss första 15 av andra och vetskapen att detta nya lag med många spelare som kanske inte har så mycket rutin kommer bli bättre och bättre med tiden, och till slut lossnar det även målmässigt för någon där framme. Man ska också komma ihåg att förra årets seriesegrare Pushers efter premiärsegern hade fem raka förluster och sen typ var obesegrade resten så i en så pass jämn serie räcker det med lite nedförsbacke och medstuds så är man serieledare sen.

Nästa match spelas på skärtorsdagen hemma fast borta fast hemma på Gröna Vallen, det positiva är ju att mattan är ljusår bättre än Majvallens vilket bör öka möjligheterna till att få lite bättre kvalité på passningsspelet. Ni är varmt välkomna då med att starta påskhelgen på Gröna Vallen, matchstart är 19:45.

/Rasmus ’Räven’ Linderås

Seriepremiären var äntligen här och ännu en gång var det Donsö som stod för motståndet. Donsö hade många borta pga diverse anledningar och Azalea hade lärt sig en dyrköpt läxa att aldrig genomföra träningsläger sista helgen innan seriestart då folk har en tendens att bli sjuka. Lägg där till några bortresta, skadade och vår trio skiftarbetare på Volvo så var det 8 seniora spelare plus två nödresurser som kunde skrapas ihop. Tur då att man har en av Göteborgs största ungdomsföreningar i ryggen så att man omöjligen ska kunna stå utan spelare. Så med hjälp av Charlie, Leo och Nils kunde ändå en startelva formeras där backlinjen åtminstone var samspelt ihop med Bengan framför som hjälpte till att styra övriga.

Det brukar alltid bli böljande matcher mot Donsö och båda lagen brukar på något sätt ha svårt för varandra, framförallt på hemmaplan. Vi var rätt säkra på att en stor del av deras matchplan skulle gå ut på att hitta deras väldigt snabba och duktiga ytter och pratade mycket om hur det skulle hanteras. Tre minuter in i matchen hade det redan misslyckats när en fin djupledspassning slås och han kan komma före Manne och lägga in 1–0. Laget reagerar dock rätt bra på det och kommer ganska omgående till några fina chanser när bulldozern Björnen brôtar igenom Donsös försvar som likt de flesta andra väger lätt när han får upp farten, men avslut(en) går tyvärr rätt på. Donsö har också några helt ok chanser när de kan ställa om eller fått lägena serverade av vårt stundtals rätt undermåliga uppbyggnadsspel. Halvvägs in i första kvitteras det dock när en lyftning? in i offensivt straffområde skjuts? av Charlie (junior) mot målet där Nils (junior) får på sin livs nick som går in stenhårt via ribban och målvaktens rygg. Det är synd att kalla det självmål för det var en fantastiskt fin sekvens som skapade målet och en väldigt fin nick.

Andra halvan av första fortsätter i samma stil, båda lagen tappar en hel del boll då det går lite för långsamt men har också en del riktigt fina anfall. Precis innan halvtid blir vi dock återigen straffade när Lot (Donsös vänsterytter) får gå i djupled och ges tid för sin vänsterfot och kan behärskat ge Donsö ledningen.

Halvtid och båda lagen hade nog en hel del att tänka på och justera. Azalea börjar dock andra bra och kan knappt 10 min in kvittera för andra gången denna kvällen när (som jag minns det) en fin omställning leder till att Björnen kan skjuta och Nils raka in returen. Efter det känns det som att matchen börjar svänga över till Azaleas fördel och trots att man inte använder sig av någon från bänken lyckas man mer och mer få spelet på Donsös planhalva. Det är ju dock något de behärskar rätt bra i och med sin styrka i omställningsspelet, men målet kommer istället efter ett ’en gång i livet’-skott från 30 m ribba in för Donsös räkning.

Azalea reagerar dock bra på detta och kommer runt på kanterna ett antal gånger vilket ger fina avslutsmöjligheter, de hamnar dock tyvärr rätt på målvakt, över eller i skottblock. Donsö är dock inte ofarliga och vi har nog en del marginaler med oss på några offside-avblåsningar. I matchens absoluta slutskede kommer sen vad från sidan iaf ser ut som en rätt klar straff när Charlie trycker sig mellan Donsöspelarna och blir nedtryckt utan att det är någon boll först. Situationen frias dock och kort därefter blåses matchen av och Donsö kan än en gång åka hem med tre poäng från fastlandet. Kryss känns absolut som att det hade varit rättvist, men utifrån förutsättningarna som varit under veckan är det dock i stora delar en fullt godkänd prestation, framförallt från våra juniorer som presterar långt mer än vad man kan förvänta sig.

Som alltid ett stort tack till Azalea Ultras som ännu en gång håller klart högre nivå än vad laget gjorde, nu väntar Floda på fredag hemma (samma tid), som öppnade säsongen med att kryssa mot grannen Argo. Vi hoppas på ännu mer publik och ett bättre resultat då!

/Rasmus ’Räven’ Linderås

När säsongen då äntligen drar igång idag kan vi se tillbaka på en försäsong där det hänt väldigt mycket. Livet har så att säga kommit ikapp en hel del av det gamla gardet och det är nu enbart fyra Azaleakillar födda innan 2005 kvar i truppen medan många av de som varit med från början/länge helt enkelt inte har tiden längre för att spela i laget. Det har inneburit att det på många sätt är ett nytt lag som ska spela ihop sig och lära känna varandra både på och utanför plan. Vi har även tappat många som dragit stora lass utanför plan med ansvar för material, sociala medier, planering av läger och annat som nu behöver ersättas. Positivt nog är det många yngre som kommit in och vi har påbörjat ett helt nödvändigt generationsskifte, det kommer också många underifrån ifrån Azalea-led som om inte i år, definitivt nästa år kommer kunna vara med och bidra i truppen både på och utanför plan.

På grund av att motståndare inte fått ihop lag och annat har det också bara blivit 8 matcher (varav tre i cupen) jämfört med 12–13 matcher förra försäsongen. Men efter två helt bedrövliga insatser mot Hisingsbacka och Finlandia har det sett bättre och bättre ut efter det med rätt bra insatser mot Vatra (seger 2-1) och Surte (1-1).

Försäsongen avslutades sen med ett välregisserat träningsläger i Halmstad, synd bara att vi inte nådde upp i Guldhedens antal på över 25 spelare som var med, men vi som var där hade iaf otroligt roligt.

Serien startar nu med tre raka hemmamatcher och vi ser gärna att ni hittar ner för att stödja laget. Datumen som gäller är nu idag 4/4 19:45 på Majvallen där Donsö än en gång ska spelas mot i en premiär, nästkommande fredag 11/4 mot Floda 19:45 och sen skärtorsdag 19:45 på Gröna Vallen där Hällesåker står för motståndet. Varmt välkomna så hoppas vi att vi ser er på Majvallen!

/Rasmus ’Räven’ Linderås