Efter många om och men skulle till slut Azalea möta Mölndal på bortaplan. Först hade vi en tanke om att byta hemma och bortaomgången för att inte behöva spela sista omgången på Heden, det visade sig dock att alternativen nu i juni på Majvallen/Gröna Vallen var sämre, så då bytte vi tillbaka till ursprungsplanen, men då hade fredag 12/6 bokats upp och lagen kom överens om att spela lördag 13/6 17:30 istället. Men när Azalea började märka att man hade typ 9 spelare tillgängliga eftersom att cirka 15 stycken var bortresta och ett stort antal hade jobb så bad man om att flytta matchen. Även Mölndal hade några borta och var schyssta att gå med på det. Mölndal ville dock absolut spela den nu till vårsäsongen och föreslog måndag kl 20. Men plötsligt så funkade det inte och man bestämde istället att det var tisdag 18:30 som skulle gälla istället. Bara att anpassa sig för det för Azalea, och med facit i hand ett bra beslut.
För den träningen som genomfördes under gårdagen var nog bland de sämsta som skådats, alla kändes som ett gäng apatiska och bakfulla älgar på plan, visserligen fanns det väl en viss förklaring med att man var just bakfull och varit uppe hela natten och sett Sverige men det ursäktar inte att det såg så fruktansvärt dåligt ut.
Men match skulle det bli, vädret var fint och för första gången sen premiären hade Azalea två mittbackar (Kappe och Ludde) och ordinarie målvakt samtidigt på plan. Och även om ytterbackarna i grunden är yttrar var det lite mer vana och defensivt skickliga spelare i Axel och Guse. På mitten hade vi Elliot tillbaka efter en månads semester ihop med Leon. Mommo och Musa var på kanterna och Felix var längst upp med Ville bakom sig. På bänken återfanns Martin, Anton (tillbaka efter revbensskada), Shohil och Elliot B.
Mölndal kom från raka motsatsen till Azaleas formkurva, och det är ett lag och plan där Azalea haft förtvivlat svårt att vinna (en gång på åtta försök eller något, 6-1 i april 2022). Men någonting var det i luften för det var ett helt annat lag som kom ut på plan idag, och redan från start kändes Azalea mycket mer påslagna än kanske någon gång i år. Matchen är inte ens tre minuter gammal när Musa får bollen på högerkanten, löper förbi sin back och snyggt hittar en helt fristående Mommo i bortre delen av straffområdet som behärskat sätter dit 1-0 på volley. Sen sätter sig väl det som sen blir matchbilden, Mölndal har mycket boll men det händer ingenting, Azalea stänger till ganska bra centralt och deras längre bollar ut mot kanterna leder inte till några större farligheter och de blir tidigt frustrerade. En av deras tränare blir utvisad redan i nionde minuten efter att inte alls hållit med domaren om ett domslut, och i 12:e minuten fortsätter eländet för Mölndal och dröminledningen för Azalea när det än en gång ska rullas kort från målvakt. Till Azaleas lycka står Mölndals back och sover likt en annan tunisisk lagkapten och Musa kan enkelt stjäla bollen och servera Felix öppet mål.
Efter detta händer det inte jättemycket i ärlighetens namn, Azalea kväver Mölndal ganska så effektivt och Elias är bra ute och rensar bort de för långa djupledsbollarna. De kommer runt på kanten kanske 2-3 gånger där det blir lite halvfarligt men annars är det Azalea som är farligare när de får sticka på omställning. Axel har ett slött skott på mål och Felix har faktiskt ett till i mål, som dock (korrekt, men knappt var känslan) blåstes av för offside. Annars hettar det bara till när Leon får gult efter att ha grisat sig som bara han kan, och sen två minuter senare är han i händelsernas centrum igen efter att ha tacklat en Mölndalsspelare (som fortsatte springa dock) efter avblåsning). Det var dock ganska effektivt mot ett Mölndal som bara blev desto mer och mer frustrerade på domare, med och motspelare och allt däremellan ju längre matchen gick.
Halvtid och efter förutsättningarna Azaleas bästa match sen Mossen hemma i sista omgången förra året. Men 2-0 är (som alla som spelat fotboll) en väldigt vansklig ledning, snabbt mål för Mölndal och det skulle bli en jobbig halvlek, framförallt med tanke på att Azalea knappt tränat det senaste och väl inte hade den bästa fysiska formen direkt.
Andra fortsatte egentligen där den första tog vid, Mölndal är mer och mer på Azaleas planhalva som såklart blir allt tröttare, samtidigt har man hela tiden farliga omställningar och några fina perioder där man vilar med boll och får Mölndal att springa. Dock lider man fortfarande av syndromet att man gör två bra aktioner och sen något totalt livsfarligt (spela den rätt in i banan till en Mölndalsspelare precis utanför straffområdet tex). Samtidigt så blir det inte mer än några farliga kantinspel som Elias eller försvaret plockar bort samt ett par riktigt fina blockar/brytningar av Kappe och Ludde. Till slut börjar tiden rinna ut för Mölndal utan att deras forcering gett resultat, och det uppstår fler och fler omställningar för Azalea. En av dessa leder även till 3-0 och ridå för Mölndal. Ett djupledsförsök mot Shohil fastnar första gången och sen i andraläget kan Axel plocka upp den och lägga på ytan mot en löpande Musa som tar med den bra i steget och behärskat placerar in 3-0. En väldig frustration från Mölndal uppstod då man menade att Shohil påverkade spelet och Musa dessutom var offside vid löpningen. Mycket möjligt att det var så, det var en tajt situation men den assisterande domaren stod perfekt i linje så man får utgå från att det var korrekt. Sista 10 sen spelas sen hyfsat lugnt av även om det hinner delas ut tre varningar, Shohil hinner även med att skjuta in ytterligare ett korrekt bortdömt offsidemål innan domaren blåser av.
En fantastiskt bra insats som förhoppningsvis ger lite skjuts framåt inför de kommande matcherna som är otroligt viktiga. Man har nu minst 7 poäng ner till Pushers och Valhalla som är de kommande motståndarna. Segrar där och man skapar sig lite buffert ner mot botten. Nästa match och vad som även blir säsongens sista (a-lags)-match på Majvallen spelas redan ikväll 19:45. Varmt välkomna då att kolla mellan VM-matcherna!
/Rasmus ‘Räven’ Linderås
