Azalea och juni har sällan varit en bra kombination, och inte heller denna säsong. Med ett ungt lag så är det alltid fullt upp med studenter, det börjas resa, och några har börjat sommarjobba. Till detta tillkom en del skador och de enda spelarna som var tillgängliga var yttrar. Det var nog den yngsta elvan/truppen i en a-lagsmatch, om inte någonsin så kanske möjligen när vi spelade div 7, där det förutom undertecknad (och tränare Lahod) enbart deltog spelare födda 2003-2009.
Azalea kom från en svag insats med en väldans massa insläppta mål senast så planen var att försöka att spela lite mer kompakt och göra det svårt för Utbynäs. Det lyckas väl delvis i första får man säga, de är väldigt skickliga på kombinationsspel och kommer runt och igenom några gånger, kanske inte helt konstigt heller med flertalet spelare ur position. Tyvärr så blir man otroligt straffat mot bra motstånd om man tappar koncentrationen för en sekund och det är egentligen lite så alla tre målen i första faller. Första är en ofarlig boll som vi tyvärr kommer fel till vilket ger öppet mål mot Elias, andra är en väldigt billig straff, där det fanns betydligt värre dueller på mittplan som det inte blåstes för och tredje slår de världens bästa felträff med en skruv som lurar alla, Elias räddar snyggt förstaläget men på andra är vi inte tillräckligt snabba på returen. Utöver detta så går det ändå ok, Utbynäs har såklart mer boll, men när Azalea väl lyckas spela sig ur deras aggressiva förstapress så kan man rulla runt en hel del på deras planhalva men dock utan att testa målvakten.
I halvlek säger vi som vanligt rätt grejer men det rinner ifrån i andra. Olycklig skada efter lårkaka på Fredrik hjälper inte heller till, och det märks att laget på plan inte spelat ihop tidigare (på så sätt att man spelat med just den personen bredvid sig och byggt någon relation på plan) och Utbynäs straffar ett utspritt och tröttkört Azalea skoningslöst. Elias står på huvudet och gör en 7-8 frilägesräddningar i princip och hindrar det från att bli ännu större siffror. När man blir trött blir det också fler felbeslut, man är inte helt koncentrerad eller står lite fel i försvaret och det är väl i princip så alla mål går till. Men i perioder har vi även i denna halvlek en del boll och några helt ok anfall, ett leder även till mål när Mommo snyggt hittar DH som lobbskjuter över målvakten från 25 m, troligen i total chock över att ha något att göra så glömmer han hoppa och den går fint in i en båge över honom. Resterande del av matchen är det inte så mycket att orda om, ett betydligt mer rutinerat och samspelt lag straffar i ett sett till seniorerfarenhet i princip juniorlag där vi tackar Elias för att det inte blev tvåsiffrigt.
Nästa match är även det mot ett topplag i Mölndal, som spelar med en otrolig fart framåt så är vi utloggade även den matchen kan det bli åka av. Därefter vänder serien med matcher mot Valhalla och Pushers innan det är dags för en välbehövlig paus.
/Rasmus ‘Räven’ Linderås
