Vi är ett trevligt gäng som håller till på Majvallen och övre halvan av div 5. Stommen är spelare från de egna leden men vi har även spelare utifrån. Har ni frågor om provträning eller annat är det bara att hör av sig till huvudtränare Lahod Malke (mail lahod.malke@yahoo.com) eller lagansvarig Rasmus Linderås (mob 0709281195 eller mail rasmuslinderas@gmail.com).

En av årets största resdagar är skärtorsdagen, och med många studenter och spelare från andra orter är Azalea inget undantag utan det var ännu en gång en tunn trupp som samlades till spel. Till dagen förstärkta av tre juniorspelare (Charlie, Mommo och Olle) innebar det att några fick lite mer ovana roller och att det på sina håll helt naturligt inte var så samspelt. Hällesåker har i tidigare möten varit tunga att möta (framförallt på sin hemmaplan) och inte varit ett lag som viker ner sig i närkampsspelet, och denna match skulle inte bli ett undantag.

Första minuterna smäller det rejält och det är framförallt Linus från vår sida som är den som sätter nivån då han både blir sänkt utan åtgärd och sen delar ut en smäll som ger Hällesåkergnäll och lönlösa muttranden om VAR. Azaleas press sitter i vissa situationer och då blir det rejält farligt, Wilson längst fram snor två bollar från deras back och Bengan lyckas också vinna någon boll som leder till åtminstone halvfrilägen. Tyvärr får vi inte till den viktigaste delen, att också få in bollen i mål. Hällesåkers farligheter kommer antingen från de gånger vi inte sätter press-spelet eller när vi slår bort den i uppspelsfas.

I ärlighetens namn är det inte någon jättefotboll man får se direkt utan det är mest genom att utnyttja motståndarnas misstag eller långsamhet med boll det skapas lägen från båda sidor, annars blir det mycket längre bollar och dueller.

Mot slutet av första kommer dock några mardrömsminuter för Azalea, först en frispark nästan från mittplan som seglar in mot straffområdet där deras spelare? får ut ett ben och med det bollen i mål. Därefter ett fantastiskt uppspel fram tills att vi ger bort bollen, lyckas vinna tillbaka den för att sen schabbla till det igen och 2-0 och halvtid strax efter är ett faktum.

Halvtid och igen en helt ok halvlek där Azalea åtminstone har fler chanser, men Hällesåker är laget som står där med målen.

I andra blir det mer boll hos Azalea är känslan och Hällesåker har inte mycket alls, dock omsätts sällan detta i några större målchanser i öppet spel. Dock är det två hörnor/frisparkar som blir riktigt farliga där både Kappe och Arvid får chansen att avsluta, tror Charlie har något läge och det är även en hel del riktigt bra inspel som tyvärr ingen hinner? in på. Det blir tyvärr inget mer än det och ännu en gång är det 0 mål framåt och inga poäng för Azalea.

Men det tas fortfarande steg, träningarna har sett bättre ut och för varje match lär alla känna varandra mer och mer, nästa match är Styrsö borta på torsdagen 24/4 18:45, förra året var det snö när matchen spelas men det hoppas vi slippa i år. Den kräver vi ingen närvaro på, men kom gärna ner och kolla fredag 2/5 19:45 på Majvallen när Stenkullen kommer på besök.

/Rasmus ’Räven’ Linderås

Fredagskväll och ytterligare en hemmamatch, denna gång mot Floda som vi förra året tog dubbeln mot. Skådeplatsen var Sveriges näst sämsta konstgräsplan (möjligtvis trea då Flodas inte heller är mycket att ha) efter telia123 arena i huvudstaden vilket inte direkt höjde förutsättningarna för en välspelad div 5 match.

Azalea hade denna gång åtminstone en full bänk och bortsett från en nyligen kurerad kapten som började på bänken och Bengan som drogs med skadebesvär var det i stort bästa möjliga lag som ställdes på banan.

Floda är dock laget som börjar bäst, åtminstone sett till antalet chanser, och matchen är bara 8 min gammal när misskommunikation i laget leder till ett friläge och ett väldigt enkelt mål för Floda. Vi fortsätter med att försöka ge dom 2-0 med livsfarliga passningar i backlinjen men Manne avstyr försöken. Vi sticker upp då och då men känslan är att det krävs väldigt mycket jobb för varje målchans jämfört med Floda som får fina chanser till skänks av oss. Emellanåt rullar vi rätt bra men sista tredjedelen tar det stopp vilket istället skapar omställningslägen för Floda.

Men framförallt får vi se en rätt dålig fotbollsmatch även för att vara i div 5, lyckligtvis går halvtidsvisslan och en chans att få ordning på laget.

Det lyckas väl delvis på så sätt att första 10-15 av andra nog är vår bästa period när Floda faktiskt trycks ner och deras målvakt avkrävs på ett antal fina parader, och ett mål kanske inte hängde i luften men det hade definitivt inte varit totalt oförtjänt. Tyvärr skapar vi ett mål ur ingenting för Floda, är man välvillig ger planen ingen hjälp för att kontrollera passningar men helt krasst är det tyvärr ett så kallat skit och bjud-mål. Dessutom (som alltid) i fel läge mitt i ett läge där vi ändå hade ryckt upp oss.

Slutskedet av matchen avlöper rätt snabbt utan att det känns särskilt nära att matchen ska sluta något annat än 0-2.

Vi tar med oss första 15 av andra och vetskapen att detta nya lag med många spelare som kanske inte har så mycket rutin kommer bli bättre och bättre med tiden, och till slut lossnar det även målmässigt för någon där framme. Man ska också komma ihåg att förra årets seriesegrare Pushers efter premiärsegern hade fem raka förluster och sen typ var obesegrade resten så i en så pass jämn serie räcker det med lite nedförsbacke och medstuds så är man serieledare sen.

Nästa match spelas på skärtorsdagen hemma fast borta fast hemma på Gröna Vallen, det positiva är ju att mattan är ljusår bättre än Majvallens vilket bör öka möjligheterna till att få lite bättre kvalité på passningsspelet. Ni är varmt välkomna då med att starta påskhelgen på Gröna Vallen, matchstart är 19:45.

/Rasmus ’Räven’ Linderås

Seriepremiären var äntligen här och ännu en gång var det Donsö som stod för motståndet. Donsö hade många borta pga diverse anledningar och Azalea hade lärt sig en dyrköpt läxa att aldrig genomföra träningsläger sista helgen innan seriestart då folk har en tendens att bli sjuka. Lägg där till några bortresta, skadade och vår trio skiftarbetare på Volvo så var det 8 seniora spelare plus två nödresurser som kunde skrapas ihop. Tur då att man har en av Göteborgs största ungdomsföreningar i ryggen så att man omöjligen ska kunna stå utan spelare. Så med hjälp av Charlie, Leo och Nils kunde ändå en startelva formeras där backlinjen åtminstone var samspelt ihop med Bengan framför som hjälpte till att styra övriga.

Det brukar alltid bli böljande matcher mot Donsö och båda lagen brukar på något sätt ha svårt för varandra, framförallt på hemmaplan. Vi var rätt säkra på att en stor del av deras matchplan skulle gå ut på att hitta deras väldigt snabba och duktiga ytter och pratade mycket om hur det skulle hanteras. Tre minuter in i matchen hade det redan misslyckats när en fin djupledspassning slås och han kan komma före Manne och lägga in 1–0. Laget reagerar dock rätt bra på det och kommer ganska omgående till några fina chanser när bulldozern Björnen brôtar igenom Donsös försvar som likt de flesta andra väger lätt när han får upp farten, men avslut(en) går tyvärr rätt på. Donsö har också några helt ok chanser när de kan ställa om eller fått lägena serverade av vårt stundtals rätt undermåliga uppbyggnadsspel. Halvvägs in i första kvitteras det dock när en lyftning? in i offensivt straffområde skjuts? av Charlie (junior) mot målet där Nils (junior) får på sin livs nick som går in stenhårt via ribban och målvaktens rygg. Det är synd att kalla det självmål för det var en fantastiskt fin sekvens som skapade målet och en väldigt fin nick.

Andra halvan av första fortsätter i samma stil, båda lagen tappar en hel del boll då det går lite för långsamt men har också en del riktigt fina anfall. Precis innan halvtid blir vi dock återigen straffade när Lot (Donsös vänsterytter) får gå i djupled och ges tid för sin vänsterfot och kan behärskat ge Donsö ledningen.

Halvtid och båda lagen hade nog en hel del att tänka på och justera. Azalea börjar dock andra bra och kan knappt 10 min in kvittera för andra gången denna kvällen när (som jag minns det) en fin omställning leder till att Björnen kan skjuta och Nils raka in returen. Efter det känns det som att matchen börjar svänga över till Azaleas fördel och trots att man inte använder sig av någon från bänken lyckas man mer och mer få spelet på Donsös planhalva. Det är ju dock något de behärskar rätt bra i och med sin styrka i omställningsspelet, men målet kommer istället efter ett ’en gång i livet’-skott från 30 m ribba in för Donsös räkning.

Azalea reagerar dock bra på detta och kommer runt på kanterna ett antal gånger vilket ger fina avslutsmöjligheter, de hamnar dock tyvärr rätt på målvakt, över eller i skottblock. Donsö är dock inte ofarliga och vi har nog en del marginaler med oss på några offside-avblåsningar. I matchens absoluta slutskede kommer sen vad från sidan iaf ser ut som en rätt klar straff när Charlie trycker sig mellan Donsöspelarna och blir nedtryckt utan att det är någon boll först. Situationen frias dock och kort därefter blåses matchen av och Donsö kan än en gång åka hem med tre poäng från fastlandet. Kryss känns absolut som att det hade varit rättvist, men utifrån förutsättningarna som varit under veckan är det dock i stora delar en fullt godkänd prestation, framförallt från våra juniorer som presterar långt mer än vad man kan förvänta sig.

Som alltid ett stort tack till Azalea Ultras som ännu en gång håller klart högre nivå än vad laget gjorde, nu väntar Floda på fredag hemma (samma tid), som öppnade säsongen med att kryssa mot grannen Argo. Vi hoppas på ännu mer publik och ett bättre resultat då!

/Rasmus ’Räven’ Linderås

När säsongen då äntligen drar igång idag kan vi se tillbaka på en försäsong där det hänt väldigt mycket. Livet har så att säga kommit ikapp en hel del av det gamla gardet och det är nu enbart fyra Azaleakillar födda innan 2005 kvar i truppen medan många av de som varit med från början/länge helt enkelt inte har tiden längre för att spela i laget. Det har inneburit att det på många sätt är ett nytt lag som ska spela ihop sig och lära känna varandra både på och utanför plan. Vi har även tappat många som dragit stora lass utanför plan med ansvar för material, sociala medier, planering av läger och annat som nu behöver ersättas. Positivt nog är det många yngre som kommit in och vi har påbörjat ett helt nödvändigt generationsskifte, det kommer också många underifrån ifrån Azalea-led som om inte i år, definitivt nästa år kommer kunna vara med och bidra i truppen både på och utanför plan.

På grund av att motståndare inte fått ihop lag och annat har det också bara blivit 8 matcher (varav tre i cupen) jämfört med 12–13 matcher förra försäsongen. Men efter två helt bedrövliga insatser mot Hisingsbacka och Finlandia har det sett bättre och bättre ut efter det med rätt bra insatser mot Vatra (seger 2-1) och Surte (1-1).

Försäsongen avslutades sen med ett välregisserat träningsläger i Halmstad, synd bara att vi inte nådde upp i Guldhedens antal på över 25 spelare som var med, men vi som var där hade iaf otroligt roligt.

Serien startar nu med tre raka hemmamatcher och vi ser gärna att ni hittar ner för att stödja laget. Datumen som gäller är nu idag 4/4 19:45 på Majvallen där Donsö än en gång ska spelas mot i en premiär, nästkommande fredag 11/4 mot Floda 19:45 och sen skärtorsdag 19:45 på Gröna Vallen där Hällesåker står för motståndet. Varmt välkomna så hoppas vi att vi ser er på Majvallen!

/Rasmus ’Räven’ Linderås

Väderförutsättningarna var fina när Azalea begav sig till Backavallen och ett möte mot tufft motstånd i div 4-topplaget Hisingsbacka. Det saknades framförallt lite alternativ på mittfältet men annars var det mycket samma lag som tidigare matcher. Vi hade även två debutanter från juniorlaget i målvakten Noah och mittfältaren Olle (båda födda 2008).

Hisingsbacka räknade vi med skulle spela på liknande sätt som de gjort i alla som man själv mött dom, med snabba och individuellt skickliga spelare framåt som de tidigt vill hitta men kanske inte riktigt lika täta bakåt. Sen vattenpolomatchen mot GFF kom Noah in i målet, Erik ersatte Alex i backlinjen och Elliot kom in på mittfältet istället för Haval, annars var det oförändrat.

Matchen börjar också positivt för Azalea och redan efter 4 min lyckas vi få till pressen i deras uppspelsfas och kan stressa deras mittfältare till en dålig passning mot målvakt som Ville är först på och enkelt kan lägga in. Azalea fortsätter ha bollinnehavet och kan hela tiden bli rättvända i mitten, men ett bolltapp högt upp och några snabba passningar senare har deras duktiga anfallare (nr 11) lyckats springa sig fri och in med ett mål. Det påverkar dock inte Azalea något nämnvärt utan man fortsätter spela riktigt bra fram tills Hisingsbackas ledningsmål, där en omställning till slut avslutas med att de får in ett inspel från vår vänstersida där samma anfallare igen lyckats hitta en fri yta och skickligt bara vinklar avslutet otagbart mot bortre. Sen två minuter senare är det dags igen där de via vår vänsterkant kommer runt, spelar bak mot en Hisingsbackaspelare som får en felträff (?) som letar sig mot bortre stolpen där de enkelt kan slå in 3–1.

Mardrömsminuterna fortsätter sen när det känns som samma mål sker igen, de är först i sina dueller, kan hitta djupled på vår vänstersida och är sen snabbast in i straffområdet och en enkel passning ger 4–1 innan halvtimmen är spelad. Azalea fortsätter sen halvleken ut att ha långa perioder av rätt bra spel men utan att det leder till speciellt mycket. Egentligen har och får båda lagen rätt svårt att hitta rätt i pressen är känslan så det är relativt lätt att bara hålla bollen, men med den skillnaden att Hisingsbackas omställningar leder till mål och väldigt farliga chanser medan Azalea mest får till distansskott och nästan-chanser.

I halvtid gör vi inga byten utan det är oförändrat manskap som kommer ut till andra halvlek. Den blir något mer avslagen än första är känslan, men Azalea fortsätter ändå ha en hel del boll och spela sitt spel. Men ytterligare mål skulle falla och först är det Hisingsbacka som gör 5-1 när Elliot oschysst (?) blir tacklad och tappar bollen och de får en 3vs2 precis ovanför vårt straffområde och släpper i helt rätt läge till deras ytter som enkelt kan skjuta in den. I princip på avspark kommer dock reduceringen och det är Björnen som står för den efter att en djupledsboll av Calle nått Bolton som efter lite flipper kan nicka fram till den Björnen som gör mål för andra gången denna veckan.

Efter det kommer lite byten och det blir väldigt mycket fram och tillbaka, Noah i målet får göra ett antal riktigt bra räddningar för att rädda detta från att bli en rekord-dålig insats. Sista 2 gör de ytterligare två på omställning när alla redan är av plan mentalt och vi kan summera en väldigt lärorik? match med perioder med väldigt bra spel men där Hisingsbacka gång på gång på gång river hål i vårt försvar med sina omställningar och där vi i långa perioder inte alls kommer rätt i pressen.

Nu på lördag är det äntligen dags för hemmapremiär när Finlandia hälsas välkomna 16:00, hoppas ni är på plats då!

/Rasmus ’Räven’ Linderås

Mycket har hunnit hända sen den sista seriematchen för snart 4,5 månader sen där Azalea snöpligt tappade chansen till uppflyttning och derbyn i serien mot GFF, istället skulle den första tävlingsmatchen mellan lagen utspela sig på en oerhört regnigt och svårspelat Önneredsplan.

Men först en liten sammanfattning om vad som hänt sen dess och hur vägen fram till slutspelet sett ut. När det gäller truppen har det skett många och stora förändringar, först och främst har vi en ny huvudtränare i Lahod Malke, men vi har även tappat Ponne till GFF, Jonas till Sandarna och Bäregård till Kålltorp. Benji och Dohls har slutat och det har tyvärr även assisterande tränare Olle ”Bandy” Carlsson gjort. Glädjande nog har det dock fyllts på med en stor mängd spelare från juniorlaget som inför 2025 fyller 20 och således blivit för gamla för juniorerna. Vi har även fått tillbaka David Wilson igen, och plockat in några till nyförvärv i Markus (senast i Velebit), Rami (senast i Gårda/Kärra) samt Björnen från Kolmården.

Försäsongen hittills har bestått av en träningsmatch mot Partille (förlust 1-2) och i cupen är facit; en stark uddamålsförlust mot Öckerö (åkte ur div 2 förra året), en väldigt fin 2-0 seger mot Majornarivalen Pushers samt en tredje match mot Styrsö som omvandlades till W.O, helgens match blev inställd vilket gjorde att det var ett utvilat lag som kom till start.

Båda lagen hade några frånfall pga skador och sjukdom och en rejält vattensjuk plan (i ärlighetens namn borde nog matchen blivit uppskjuten) i kombination med mycket vind gav inramningen av en riktigt derbymatch i slutet av oktober, med möjligheterna till passningar och spel via marken som marginellt större än att undertecknad skulle vinna årets skytteliga i div 5 (nuvarande facit 11 mål på 22 års spel).

Känslan är att Azalea inleder bäst och lyckas trycka ner GFF som inte kan spela sig ur pressen (mycket pga att bollen hela tiden fastnar i konstgräset), men det är GFF som får första stora chanserna när man kommer igenom centralt, men framförallt en frispark som Elias (junior) i målet gör en kanonräddning på. GFF förstår också ganska tidigt att det inte går att rulla sig igenom på denna planen och byter till ett mer anpassat och rätt rakt spel medan känslan från läktaren är att Azalea fortsatt vill rulla och försöker driva bollen trots att det i princip är omöjligt.

Efter lite mer än en tredjedel spelad uppstår dock en potentiellt matchavgörande situation när Haval i frustration (?) efter att ha fått lite tjuvnyp och tappat bollen tyvärr totalt tappar huvudet och saxar GFF-spelaren bakifrån och årets mest solklara röda i alla turneringar är ett faktum. I tumultet efteråt delas det ut både en och två oerhört onödiga grejer som kunde gett bestraffningar till mer än en spelare. Innan dess har GFF haft fler och bättre chanser, främst via fasta men den absolut farligaste chansen har Calle skapat när han höll på att göra en favorit i repris från ett tidigare möte och lobba den över GFF-målvakten från 40 m, med skillnaden att målvakten denna gång lyckades backa och kastandes baklänges peta den över ribban.

Efter utvisningen blir det ingen omedelbar förändring utan det är fortsatt ytterst lite spel, vi får en otäck krock mellan de båda tidigare lagkamraterna i Azalea P06 Elias (mv, Azalea) och Elias (mittfältare i GFF) där det kunde gått betydligt värre. Men som tur var klarades sig båda undan utan hjärnskakning eller andra men.

Till slut kommer sen ledningsmålet och det är via en hörna, en lång på bortre där en fri GFF-spelare (Samuel B, från juniorlaget och Azalea P03) kan skicka den tillbaka mot mål där en annan GFF-spelare (Antonio, från juniorlaget och Azalea P01) kan klacka in den. Resten av halvleken innehåller väl någon farlig hörna till innan domaren till de flestas glädje blåser för halvlek och en möjlighet att värma sig.

Andra halvlek är sen inte gammal när GFF kommer igenom, skjuter i stolpen till Bolton som rensar den upp mot Björnen som ensam mot två mittbackar tar med den med axeln, trycker sig förbi båda och skjuter den lågt under målvakten in i mål. Skönt med en snabb kvittering såklart och känna att man är med i matchen. 10 min senare är det nästan dags igen när Björnen hinner före GFF:s målvakt på en lång boll men tyvärr kommer lite ur vinkel och det slutar bara i en väldigt bra nästan-chans. Ledning där kunde kanske stressat upp GFF lite men det får vi aldrig veta.

Efter det kommer en 10-minuters period när GFF gör tre mål på fasta, först en otrolig hörna direkt in i bortre krysset, sen en frispark som sätts igång kort där Pontus (tidigare juniorspelare och Azalea P03) spelar in en boll i straffområdet som missbedöms av alla i orange tröja till Winston (tidigare juniorspelare och Azalea P06) som enkelt kan trycka in den. Tredje målet är samma personer igen, en hörna på första kan skarvas in otagbart för Elias i Azaleamålet.

Efter det går luften ur Azalea lite, och de flesta tänker nog mest på att man vill in till en varm dusch och till slut kan domaren blåsa av efter årets kallaste 90 min.

Ska man sammanfatta det var det först och främst synd att matchen inte kunde spelats på Majvallen idag när det är uppehåll och möjlighet till ännu mer publik och se hur matchen kunde blivit om de båda lagen fått möjlighet att spela det spel man vill spela. Utvisningen ställde till det rejält för Azalea som ändå är mer än med i matchen i 60 av 90 min mot årets hittills tuffaste motstånd.

Vi kan också räkna till 7/11 startspelare plus 1 på bänken i GFF som har en bakgrund i Azalea och klubbarnas gemensamma juniorlag. I Azalea hade vi fem i startelvan och tre på bänken vilket totalt ger att 16/31 uttagna kommer från de egna leden. En mycket positiv siffra som visar på att ungdomsverksamheten fungerar på ett bra sätt.

Sist men inte minst så riktar vi ett stort tack till Azalea Ultras som såg till att det blev K.O-seger på läktaren, få förunnat att ha ett sånt stöd för en div 5 klubb i ett helt bedrövligt väder. Härnäst för Azalea väntar en träningsmatch mot Hisingsbacka på lördag innan man lördag 8/3 16:00 spelar årets första match på Majvallen, när man tar emot Finlandia. Varmt välkomna att kolla då!

/Rasmus ’Räven’ Linderås

Det var dags för Azalea att spela sin hängmatch och förutsättningarna var enkla, seger för lejonen skulle garantera topp 2 och avgörandet i egna fötter medan kryss/förlust skulle innebära att Pushers skulle få övertaget. Mossen samtidigt kom från en fin seger senast och behövde minst en poäng för att ge laget ett bra utgångsläge för att undvika direkt nedflyttning.

Elvan var i stort sätt oförändrad, Love kom in mot Alex och Leon startade istället för Bengan. Däremot var det en hel del kroppar som börjar känna av en lång säsong, men det gäller såklart alla lag.

Matchen är bara 2 min gammal när en hörna från Calle når Ponne efter en dålig undanrensning och som obegripligt nog får ta ner den på bröstet och skjuta in den snyggt trots åtta Mossenspelare i det egna straffområdet. En smakstart så klart och något som borde göra uppförsbacken ännu jobbigare för Mossen. Azalea fortsätter efter detta trycka på, Ponne löper igenom och hinner före målvakten som nuddar honom och offensivt hittas det ofta bra lösningar, tyvärr blir vi väldigt sårbara bakåt då vi inte riktigt får till balansen defensivt.

Och det dröjer inte heller alltför länge innan kvitteringen kommer, deras spelare får ladda från 25-30 m helt ostörd och får till en superträff som går in helt otagbart.

Azalea fortsätter att föra spelet, Mossen är farliga med deras snabba yttrar de gånger de väl hittar mellan oss men det leder aldrig till mer än några tämligen ofarliga hörnor. Ponne löper lite för tidigt och blir avvinkad för offside på en boll där han annars enkelt hann före målvakten och på ett distansskott släpper deras målvakt retur där Ponne olyckligtvis drar nicken utanför. Ledningsmålet kommer dock till slut i slutet av halvleken där Calles väl slagna frispark otroligt snyggt dundras in på volley av Arvid.

Ett mål i början av första och ett i slutet är riktigt jobbigt mentalt att släppa in, och vi hade förhoppningen att Mossen ändå skulle komma ut i andra med lite mindre självförtroende.

I paus pratar vi om att fortsätta den fina sista kvarten vi hade av första där balansen också blev bättre och att göra det som vi tränade på gårdagens träning. Samt som alltid att behålla lugnet.

I andra vet jag inte alls vad som händer, denna matchen skulle spelats dagen innan midsommar och vi uppträder ibland som att vi gått på nubben lite väl tidigt alternativt hamnat i mat-koma av all sill och potatis. Det är felbeslut, stressade beslut, trötta beslut och individuella beslut som inte gynnar laget. Om det beror på att vi vill för mycket och stressar upp oss helt i onödan eller om många tar slut fysiskt och då inte heller orkar göra rätt vet jag inte, men det var nog en av årets sämsta halvlekar vi står för, Mossen ska ha cred för att de kämpar på och trycker ner oss i perioder men det är absolut vi som bjuder in till detta. Samtidigt så blir vi inte överkörda i andra direkt utan vi har nog fler klara chanser än våra motståndare (logiskt på ett sätt då de trycker på vilket ger ytor för omställningar) som vi för att kunna vinna denna typ av tajta matcher måste sätta.

Till slut kommer också kvitteringen med ca 10 kvar då deras gubbe från vänstersidan får driva upp boll ostört spela ut till en löpande högerytter som sen snyggt spelar tillbaka där vi inte alls följt med i löpningen och kvitteringen är ett faktum. Det kan skapas någon chans till efter detta av oss men sista tiden går väldigt fort och matchen blåses av och slutar med en vunnen poäng för Mossen och två tappade för Azalea.

Tack som alltid till Azalea Ultras och alla övriga som tog sig ner för att kolla på matchen, nu hoppas vi på att ni har möjlighet att komma även på lördag 14:15 när serien ska avgöras på Guldheden södra (Vid Fysiken, Mossen).

Även om vi inte har det i egna händer längre ska vi gå ut och avsluta säsongen på bästa sätt så får man se vad det räcker till. Oavsett så har det varit en väldigt rolig säsong väl värd att minnas!

/Rasmus ”Räven” Linderås

Säsongens sista fredagsmatch var det dags för och vid seger skulle man gå upp i (tillfällig) serieledning och fortsatt ha avgörandet i egna händer. Önnered precis som Kungsladugård förra veckan behövde en seger för att kunna närma sig helt säker mark för att undvika nedflyttning/kval, och det är ett lag som vi haft svårt för de senaste säsongerna med några individuellt riktigt duktiga spelare.

Azalea fick ett rekordsent avhopp vilket gjorde att bänken ändå blev lite tunn med tanke på att många börjar känna av en hel säsong i benen nu, startelvan var förutom Hannes som kom in på kanten och Bengan som gick för Henry i mitten helt identisk med senast och bänken innehöll också 3 av 4 namn sen senast med bara Mårten som tillkommit som reservmålvakt.

Fokus inför var mest på att ha tålamod och inte stressa eller ta egoistiska beslut med bollen, samt som alltid att vara noggranna och avsluta anfall och inte bjuda Önnered på onödiga lägen.

Vi börjar första minuterna ganska bra som vanligt men efter en hörna åker vi på en omställning där vi inte alls lyckas få stopp och 1vs3 i straffområdet står vi beundrande och tittar när deras kille drar den i kryssribban och ut (det var ett avslut som var värt ett bättre öde, men lyckligtvis för oss hade vi marginalerna på vår sida). Vi hittar dock in i det mer och mer och kommer runt några gånger på kanten utan att det blir särskilt farliga avslut, tendenserna är dock bra även om den sista passningen ofta blir lite för lång eller fastnar på vägen. Och spelvändningarna som ska gå hela vägen till wingback får vi tyvärr inte heller riktigt till där de ofta blev för korta eller på tok för långa och svårkontrollerade.

Önnered är farliga då de (oftast på vår vänstersida) flyttar över mycket folk, slår en längre boll där deras ’tidigare mittback men som nu fick spela forward’ vinner många nickdueller och så är de heta på andrabollarna, det ger ett riktigt fint läge och ett halvläge som trevligt nog för oss går utanför/rakt på Petter i mål. Efter 25–30 börjar vi få lite mer tryck och efter ett inkast blir Önnered avblåsta för farligt spel och frispark 5 m ovanför och lite ut från deras straffområde.

Det innebär indirekt frispark och den lyckas vi slå väldigt bra, men osannolikt nog missas bollen av samtliga inne i straffområdet och det döms helt korrekt bort. Kort därefter får vi en riktig bra omställningsmöjlighet och den utnyttjar vi helt perfekt när bollen släpps ut till Jonas som slår ett bra inspel mot en framrusande Calle som enkelt kan stöta den i mål. Och bara fem minuter senare är det dags igen när Ponne (tror jag) släpper ut den till vänster mot en vältajmat löpande Calle som kan slå den mot mål där det inte blir bättre än att Önneredsspelaren glidtacklar in bollen själv (den hade dock gått in annars också).

Det blir inga fler mål eller större chanser utan Azalea går till halvtid med en stabil ledning men med vetskapen att nästa mål blir otroligt viktigt. Vi kände att det ändå var ganska bra koll på det hela, och att vi fått lite mer ordning på att ge understöd när de dubblade på kanterna.

Andra halvlek är inte gammal när Azalea ännu en gång kommer runt på kanten och Ponne kommer före Önneredsmålvakten och kan spela in Calle till ett av sina enklare mål i karriären och första hat-tricket i Azalea (?).

Där och då känns det ganska lugnt och när vi tagit oss till 60-min markeringen börjar vi tänka lite mot att undvika avstängningar, förvärrande av skador etc. och kan byta in Filippo, Leon och efter hand undertecknad i en period där Önnered förutom en bra nick där Petter får sträcka ut sig ordentligt inte skapar jättemycket. Azalea får ju längre matcher fortskrider fler och fler omställningslägen och stora ytor på offensiv planhalva, men det leder inte till några fler mål utan det är istället Önnered som får det och lite kontakt med ca 15 kvar. En frispark ganska nära mål lyfts in, det blir lite flipper, tror den går i Arvids mage och deras ytter/anfallare reagerar snabbast och får in en reducering.

Vi kör byte vid mål och Mårten får komma in och stå sina första minuter i Azalea. Deras forcering hanterar vi på ett väldigt stabilt sätt och vi vågar även hålla i bollen när vi vinner den och när vi väljer att gå framåt går det undan, ytterligare en gång kommer vi runt på kanten där inspelet/avslutet blockeras men inte bättre än att Jonas får den serverad vid straffpunkt och kan stänga matchen definitivt. Och det var inte slut där utan 2 min senare får Hannes möjligheten att göra sitt första mål i Azaleatröjan efter att vi spelat oss ur deras press fint och med en halvmedveten rensning hittat Leon som vänder upp, sätter fart och släpper ut bollen på vår vänstersida igen där Hannes ifrån kortlinjen precis inne i straffområdet slår den längs med linjen och in vid förstastolpen efter att motståndarmålvakten tjuvat lite.

Strax därefter blåser domaren av och Azalea får än en gång fira med seriens bästa fans, stort tack för all sång och stöd ännu en gång så hoppas vi få se alla redan på onsdag när säsongens sista hemmamatch ska klaras av.

Vi kan redan nu slå fast att det här kommer bli den både tabell och poängmässigt bästa säsongen i div 5 då minst tredjeplatsen redan är säkrad. Vill ni följa Azaleas fortsatta kamp om seriesegern är det alltså två matcher kvar nu, onsdag 9/10 19:45 hemma mot ett nedflyttningskämpande Mossen och lördag 14:15 borta på Guldheden södra (vid Fysiken) mot Mossens grannar, det div 4-jagande Guldheden. Kom gärna och kolla, varje person där betyder extremt mycket för oss!

/Rasmus ”Räven” Linderås

Fredagskväll och då Pushers går som tåget (ett oerhört märkligt uttryck i dagens samhälle) var det fortsatt tre poäng som behövdes för att vara kvar i förarsätet. Lagårn som var dagens motstånd låg i botten men vi vet ju från tidigare matcher att det alltid är ett tufft lag att möta, framförallt fysiskt då de har ett antal rejäla spelare som smäller på, är duktiga på fasta och alltid är välorganiserade. De saknade målvakt men det märktes i många fall faktiskt inte.

Azalea kom med en full trupp och ett väl samspelt lag. Henry, Alex och Haval kom in i elvan sen senast men annars var det oförändrat. Fokus var på att utveckla de fina tendenser vi visade upp mot Floda senast med bättre timing när wingbacks skulle kliva och lite mer noggrannhet med sistapassningen när vi blivit rättvända på mitten.

Redan direkt efter avspark håller Lagårn på att ställa till det för sig och Ponne kommer igenom men hinner inte få till något ordentligt avslut, vi fortsätter behålla trycket och efter att både Ponne och Calle skjutit (tror jag) men målvakten räddat uppstår en retur ca 7 m ut från målet som Ponne dundrar på för allt vad han är värd och skickar bollen på halvvolley rätt upp mot vänstra delen av nättaket. Lagårn har några försök till djupledsbollar men där löser vi det bra ihop och kan fortsätta behålla bollinnehavet, det är mest när vi spelat med lite för små marginaler och dålig koncentration som det uppstår chanser för dom.

Vi hittar många gånger väldigt bra ytor centralt och kombinerar oss skickligt ur trånga lägen, det leder dock inte till så många klara lägen som det borde gjort. Delvis för att vi håller i den lite för länge med känslan att vi väntar på det perfekta läget? för skott eller passning men också att vi inte kommer runt på kanterna ordentligt för att kunna slå inlägg. När vi väl får till timingen med löpning och passning hänger inte Lagårn (eller många andra lag i serien) med överhuvudtaget och det leder till ett mål av Ponne efter inspel som tyvärr går framåt och han bedöms vara offside. På detta sätt skapas också ett friläge för Ponne som han tyvärr drar i huvudet? på målvakten. Men istället för dubblad ledning blir det kvittering när en frispark lyfts in och på returen är de först och kvitterar precis innan halvlek.

I halvlek pratades det om tålamod, för vi visste att vi skulle få lägen, det handlade bara om att ta hand om att sätta chanserna också. Leon kom in mot Bärra men annars var det oförändrat lag.

Nästan direkt i andra kommer också ledningsmålet när vi får lite fart där framme och spelar precis som vi övat på. Alex slår upp bollen till Ponne, tillbaka till Calle och Leon i djupled och ett säkert avslut lågt i bortre. Därefter fortsätter vi spela riktigt bra och hittar gång på gång fram till rättvända spelare, tyvärr saknas timingen mellan löpning och inlägg så alldeles för många av dessa chanser rinner ut i sanden. Tror vi har någon 4vs1 eller liknande också som slarvas bort.

Men till slut kommer vad som kändes som spiken i kistan (så skulle det dock inte bli) när Jonas snyggt driver upp bollen och i helt rätt läge släpper den till Ponne som kan driva in mot målen och säkert placera in 3–1. Men fem min senare på vad som känns som en av Lagårns första gånger högt upp på vår planhalva skickas ett inlägg in från kanten som når deras anfallare som snyggt nickar in reduceringen. Det verkar inte ändra så mycket av matchen dock för Azalea fortsätter som inget har hänt med (upplevs det från sidan) lika så marginaler och ibland inte perfekta balans med antalet spelare som anfaller och antalet spelare som säkrar hemåt. Vi trycker oss dock kvar där uppe men några bolltapp i fel lägen håller på att ge lite för farliga omställningar. En trippelhörna i slutet får lite tid att gå och kort därefter blåser domaren av och Azalea kan för sjunde gången denna säsong räkna in ett 3–2 resultat (dvs sju matcher har antingen slutat med seger 3–2 eller förlust 2–3).

Men seger är seger, vi har avgörandet i egna händer och den (just nu) bättre målskillnaden i vad som verkar bli en Majornauppgörelse mellan Pushers/Masthugget och Azalea. Vi har seriens bästa supportrar i Azalea Ultras som ännu en gång stod för en världsklassinsats! Nästa chans att uppleva detta får ni redan nästa fredag (4/10) 19:15 då Önnered (Lagårns grannar från Apelsinplan) kommer på besök. Senast blev det förlust (med just det, 2–3) så det är revanschsugna lejon som kommer ge sig ut på plan. Väl mött då!

/Rasmus ”Räven” Linderås