Två matcher har nu Azalea spelat runt midsommar, först mot Donsö förra onsdagen och i förrgår mot Floda. Nu väntar ett välbehövligt uppehåll innan de återstående 9 matcherna där det måste börja komma lite segrar också för att det inte ska bli en väldigt lång och jobbig höstsäsong.
Men till matcherna då, den innan midsommar spelades alltså mot Donsö på bortaplan, alla hann till slut med båten dit efter att vi fått dom att hålla den några minuter extra, frågan är om man hoppades på något liknande i matchen?. För där gav man sig själva en väldigt stor uppförsbacke med två måls underläge redan efter 10 min, men med det sagt hade Ludde Å ett bra läge redan efter ca två min, mål där möjligen förändrat matchbilden men det är svårt att veta så här i efterhand. Donsö tog åtminstone ledningen via hörna och deras andra mål kom på en av väldigt många omställningar, där deras anfallare drar till med något som närmast kan liknas med Zlatans mål mot Ungern där han drog upp den stenhårt i första krysset från sådär vinkel. Resterande del av halvleken har Azalea nog lite mer boll kanske men det leder inte till särskilt mycket, någon boll blir väl halvfarlig men inga stora chanser, utan det är istället Donsö som kan utöka ledningen när de kombinerar sig fram på vänsterkanten och ännu en gång hittar nr 11 som kan ta ner inlägget och säkert placera in 3–0. Halvleken avslutade sen med att Henry drog en frispark i ribban och Charlie tyvärr inte kunde få returen i mål.
Andra halvlek fortsätter sen på liknande sätt, Azalea rullar runt en del där bak men det leder inte till några nämnvärda målchanser. Utan det är istället dags för ännu en Donsögubbe att få sitt livs träff mot oss när deras högerback får bollen i straffområdet och kan skruva den mot bortre hörnet med fel fot (med vad jag tror kan varit första a-lagsmålet). Efter det finns det inte så mycket att säga om andra, nyss nämnda högerback åker på sitt andra gula (först fick han för att ha sprungit fyra varv runt Donsö viftandes med matchtröjan), Azalea har 90 % av bollen är känslan men spelar United-när-de-var-som-tråkigast-under-Van-Gaal-fotboll och passar mest runt den i sidled på mittplan då det inte går att hitta något framåt. Donsö kontrar in ännu ett mål och till slut kan målnollan spräckas då Axel är först på inspel på bortre. Lite för stora siffror blev det, med maxflyt hade det väl blivit ännu en 2–3 match, men absolut en välförtjänt seger för Donsö mot ett för dagen rätt svagt Azalea.
I förrgår då var det dags igen för match när serieledarna Floda skulle mötas borta, ett tag såg det ljust ut med spelare men på matchdagen stod vi där med elva seniorer och tre juniorer plus en startelva där man nog kunde räkna in tre spelare som inte helt hundra skadefria.
Matchen börjar ganska kontrollerat från båda lagen och det dröjer 10 min innan matchens första stora chans, när Flodas företagsamma högerytter petar den förbi Arvid till ett friläge där det ska vara mål men Manne står för en otroligt fin benparad. Sen börjar spelet sätta sig mer, Floda är farliga när de får omställningar, i majoriteten av fallen för att Azalea är för långsamma/slarviga framåt och inte kommer till avslut, för man kan relativt enkelt komma upp till översta tredjedelen då främst Fredrik kunde få bollen direkt från backlinjen, men där slarvar man alltså bort lägena och bjuder på omställningar istället. Och även via hörnor hotar Floda och Manne får sträcka ut sig ordentligt några gånger.
Efter en halvtimme tar också Floda ledningen, en fin boll från deras mittfält går ut mot högeryttern, tyvärr glömmer Azalea bort den gamla sägningen att spela tills domaren blåser, så när AD håller upp flaggan för offside (som huvuddomaren (nog korrekt) vinkar ner) stannar backlinjen upp och Floda kan enkelt göra 1–0.
Men som rätt ofta i år kommer laget igång mer när man släppt in ett mål, då man uppenbarligen behöver ligga under för att fatta att matchen har börjat, och det dröjer inte alltför lång efter Flodas ledningsmål innan Fredrik hinner före målvakten på en fin djupledsboll och en rätt klar straff kan blåsas. Den sätter Charlie hur säkert som helst, och det ser länge ut som att man ska gå in i halvtid med likaläge. Så blir det dock inte, utan en omställning efter hörna (som Azalea har alla möjligheter i världen att stoppa tidigare) leder till maximalt oflyt när den långa bollen precis studsar över Henrys ben och fram till deras högerytter som får en halvtaskig touch och ett slött skott mot mål, som tyvärr Arvid styr in i egen bur. Direkt efteråt blåser domaren för halvtid.
Andra halvlek går snabbare att sammanfatta, det är en jämn match och Azalea har ett antal riktigt bra omställningar, men tyvärr får Mackan inte till avsluten, Floda hotar men några inspel och hörnor men det är inga jättechanser. Azalea får också för omväxlings skull till en bra forcering, olyckligtvis så börjar den med två måls underläge istället för ett, där vi helt enkelt bjuder på ett mål. Men för att vi ska kunna förlora med ett bekant resultat krävdes det ett mål och det kommer också till slut när Arvids skott går i stolpen och Charlie är snabbast fram på returen. Tyvärr var matchen redan på övertid och det hinns inte med några mer försök av Azalea innan domare kan blåsa av matchen och vårens femte 2–3-förlust är ett faktum.
Nu väntar ett oerhört välbehövligt uppehåll innan serien sparkar igång igen fredag 15/8 borta mot Hällesåker. Första hemmamatchen för hösten är precis som förra året mot Styrsö, den 22/8 19:45, varmt välkomna då!
/Rasmus ’Räven’ Linderås
