Säsongens sista fredagsmatch var det dags för och vid seger skulle man gå upp i (tillfällig) serieledning och fortsatt ha avgörandet i egna händer. Önnered precis som Kungsladugård förra veckan behövde en seger för att kunna närma sig helt säker mark för att undvika nedflyttning/kval, och det är ett lag som vi haft svårt för de senaste säsongerna med några individuellt riktigt duktiga spelare.
Azalea fick ett rekordsent avhopp vilket gjorde att bänken ändå blev lite tunn med tanke på att många börjar känna av en hel säsong i benen nu, startelvan var förutom Hannes som kom in på kanten och Bengan som gick för Henry i mitten helt identisk med senast och bänken innehöll också 3 av 4 namn sen senast med bara Mårten som tillkommit som reservmålvakt.
Fokus inför var mest på att ha tålamod och inte stressa eller ta egoistiska beslut med bollen, samt som alltid att vara noggranna och avsluta anfall och inte bjuda Önnered på onödiga lägen.
Vi börjar första minuterna ganska bra som vanligt men efter en hörna åker vi på en omställning där vi inte alls lyckas få stopp och 1vs3 i straffområdet står vi beundrande och tittar när deras kille drar den i kryssribban och ut (det var ett avslut som var värt ett bättre öde, men lyckligtvis för oss hade vi marginalerna på vår sida). Vi hittar dock in i det mer och mer och kommer runt några gånger på kanten utan att det blir särskilt farliga avslut, tendenserna är dock bra även om den sista passningen ofta blir lite för lång eller fastnar på vägen. Och spelvändningarna som ska gå hela vägen till wingback får vi tyvärr inte heller riktigt till där de ofta blev för korta eller på tok för långa och svårkontrollerade.
Önnered är farliga då de (oftast på vår vänstersida) flyttar över mycket folk, slår en längre boll där deras ’tidigare mittback men som nu fick spela forward’ vinner många nickdueller och så är de heta på andrabollarna, det ger ett riktigt fint läge och ett halvläge som trevligt nog för oss går utanför/rakt på Petter i mål. Efter 25–30 börjar vi få lite mer tryck och efter ett inkast blir Önnered avblåsta för farligt spel och frispark 5 m ovanför och lite ut från deras straffområde.
Det innebär indirekt frispark och den lyckas vi slå väldigt bra, men osannolikt nog missas bollen av samtliga inne i straffområdet och det döms helt korrekt bort. Kort därefter får vi en riktig bra omställningsmöjlighet och den utnyttjar vi helt perfekt när bollen släpps ut till Jonas som slår ett bra inspel mot en framrusande Calle som enkelt kan stöta den i mål. Och bara fem minuter senare är det dags igen när Ponne (tror jag) släpper ut den till vänster mot en vältajmat löpande Calle som kan slå den mot mål där det inte blir bättre än att Önneredsspelaren glidtacklar in bollen själv (den hade dock gått in annars också).
Det blir inga fler mål eller större chanser utan Azalea går till halvtid med en stabil ledning men med vetskapen att nästa mål blir otroligt viktigt. Vi kände att det ändå var ganska bra koll på det hela, och att vi fått lite mer ordning på att ge understöd när de dubblade på kanterna.
Andra halvlek är inte gammal när Azalea ännu en gång kommer runt på kanten och Ponne kommer före Önneredsmålvakten och kan spela in Calle till ett av sina enklare mål i karriären och första hat-tricket i Azalea (?).
Där och då känns det ganska lugnt och när vi tagit oss till 60-min markeringen börjar vi tänka lite mot att undvika avstängningar, förvärrande av skador etc. och kan byta in Filippo, Leon och efter hand undertecknad i en period där Önnered förutom en bra nick där Petter får sträcka ut sig ordentligt inte skapar jättemycket. Azalea får ju längre matcher fortskrider fler och fler omställningslägen och stora ytor på offensiv planhalva, men det leder inte till några fler mål utan det är istället Önnered som får det och lite kontakt med ca 15 kvar. En frispark ganska nära mål lyfts in, det blir lite flipper, tror den går i Arvids mage och deras ytter/anfallare reagerar snabbast och får in en reducering.
Vi kör byte vid mål och Mårten får komma in och stå sina första minuter i Azalea. Deras forcering hanterar vi på ett väldigt stabilt sätt och vi vågar även hålla i bollen när vi vinner den och när vi väljer att gå framåt går det undan, ytterligare en gång kommer vi runt på kanten där inspelet/avslutet blockeras men inte bättre än att Jonas får den serverad vid straffpunkt och kan stänga matchen definitivt. Och det var inte slut där utan 2 min senare får Hannes möjligheten att göra sitt första mål i Azaleatröjan efter att vi spelat oss ur deras press fint och med en halvmedveten rensning hittat Leon som vänder upp, sätter fart och släpper ut bollen på vår vänstersida igen där Hannes ifrån kortlinjen precis inne i straffområdet slår den längs med linjen och in vid förstastolpen efter att motståndarmålvakten tjuvat lite.
Strax därefter blåser domaren av och Azalea får än en gång fira med seriens bästa fans, stort tack för all sång och stöd ännu en gång så hoppas vi få se alla redan på onsdag när säsongens sista hemmamatch ska klaras av.
Vi kan redan nu slå fast att det här kommer bli den både tabell och poängmässigt bästa säsongen i div 5 då minst tredjeplatsen redan är säkrad. Vill ni följa Azaleas fortsatta kamp om seriesegern är det alltså två matcher kvar nu, onsdag 9/10 19:45 hemma mot ett nedflyttningskämpande Mossen och lördag 14:15 borta på Guldheden södra (vid Fysiken) mot Mossens grannar, det div 4-jagande Guldheden. Kom gärna och kolla, varje person där betyder extremt mycket för oss!
/Rasmus ”Räven” Linderås