Azaleadagen stod på programmet och vi hoppades såklart på repris från förra året när vi stod för en av säsongens bästa prestationer när serieledarna Hovås besegrades inför rekordpublik. Även denna gång var det tufft motstånd i Stenkullen där serieledning stod på spel.
Bortamatchen mot Stenkullen i våras var kanske den svåraste vi spelade där vi inte alls hittade rätt taktiskt i första halvleken men vi hoppades ha hittat ett motmedel mot det nu till denna matchen. In i startelvan hade vi också ett av två sena höstnyförvärv i Hannes medan den andra (Elmberg) satt på bänken. Calle var tillbaka och tog sin vanliga position medan Love ersatte Alex och Henry ersatte Oliver från förra veckan.
Första halvlek skulle visa sig bli en jämn historia där Azalea hade lite mer bollinnehav medan Stenkullen kanske hade de farligaste chanserna. Från början är det Azalea som tar tag i taktpinnen och så fort vi lyckas spela oss ur Stenkullens press fanns det väldiga ytor centralt i banan, men även genom längre bollar mot Calle på kanten eller Ponne centralt skapade oreda i deras backlinje. Vi kommer runt bra på kanterna några gånger men det leder inte till skott på mål. Vårt farligaste läge är när en bra djupledsboll ger Ponne ett svårt lobbläge över målvakten som tyvärr går över.
Stenkullen hotar mest genom att de från yttre mittbackar slår upp bollen mot (oftast) deras högerytter eller anfallare som därefter antingen skarvade vidare bollen i djupled, la tillbaka den mot deras mittfältare som ofta kom i hög fart eller ibland vände upp själv. De var oerhört duellstarka och vann mycket boll där uppe samtidigt som de fyllde på med många spelare i anfallen. Det blev framförallt farligt när vi klev upp i press men inte vann boll för då var det direkt kanske 6vs5 i Stenkullens favör och framförallt kom de med en fri mot bortre ytan. Det är också efter att de kommit runt på kanten (tror jag) som de får in bollen till en relativt fristående Stenkullenspelare som skjuter ner mot stolproten där Pada gör en kanonräddning innan returen skjuts över. Detta får nog sägas vara den första (av två) matchavgörande situationen som går i vår riktning, och det ger också energi till laget vilket verkligen behövdes i denna säsongens kanske varmaste match.
0–0 i halvlek och det är en tajt och ganska chanssnål första halvlek mellan två duktiga lag som nog ändå är rätt nöjda med matchbilden. Vi gör två byten och Mats och Thomas kommer in på varsin kant.
Nästan direkt i andra händer den andra matchavgörande situationen, när en alldeles för lös hemåtpass av Stenkullen snappas upp av Bärra som hålls i på väg mot mål tillräckligt mycket för att inte få iväg ett ordentligt avslut mot målvakten och det bedöms som en frilägesutvisning men frispark. Nu är ju inte frispark=mål men vi ställer upp smart med båda höger och vänsterfot vid bollen och lyckas väl lura målvakten (hoppas man ju) att ställa muren lite fel. Bärra ser att det går att skruva bollen runt muren och lyckas också med detta och den kan retfullt studsa stolpe in. Ledning alltså samtidigt som Stenkullen är en man mindre men också måste fortsätta trycka på framåt, det bör ju ge mer ytor framåt som passar oss bra. Direkt efter målet dock blir det en konstig period när det känns som att båda lagen är osäkra på vad de ska göra. Stenkullen sätter inte riktigt press vilket gör att vi kan rulla runt och stå på bollen nere i backlinjen men vi gör det i snigeltempo tills vi tyvärr helt oprovocerat får för oss att slå en svår boll istället och ge bort bollinnehavet. Det ger också Stenkullen en hörna som de kan nicka in, dock var bollen lyckligtvis för oss ute i sin färd in mot straffområdet.
Här står matchen verkligen fortfarande och väger men en långboll av Kappe påbörjar punkteringen av Stenkullen när den når Thomas som sen (sägs det, jag var för tillfället och fyllde på vattenflaskorna och missade det) tar ner bollen på bröstet, trycker sig väl förbi 1–2 gubbar säkert som han gör när han känner för det och lobbar sen målvakten. Därefter börjar det väga över mer och mer till Azalea, vi byter in Bolton i backlinjen, Calle och Hannes ersätter trötta spelare centralt och Elmberg får göra debut och för första gången (nästan) få spendera tiden på offensiv planhalva.
I 68:e min följer det första av tre mycket liknande mål när Hannes är först i en duell på mittplan och får bollen att skjutas upp i luften till Ponne som ändå får kontroll på den och kan springa ifrån sin back och mycket behärskat placera in 3–0. Därefter spelar vi väldigt bra, Thomas fortsätter utmana och går igenom 2-3 gubbar var och varannan gång, vi hittar spelvändningar och även mycket centralt via Henry.
Det dröjer dock fram till sista minuterna innan vi via mycket fint spel hittar upp till Thomas på kanten som spelar in centralt till Bolton som följt med upp och med en behärskad boll når en djupledsgående Ponne som ännu en gång är först på bollen och lyfter in sitt andra för dagen. Han var dock inte klar där utan ville se till att även denna hemmamatch skulle sluta med 5–0 och hattrick, så blir också fallet när Henry likt Hannes tidigare får iväg bollen efter någon form av duell till Ponne som även denna gång är snabbast och kan skjuta sitt tredje för dagen, det tionde för hösten (på fyra matcher) och det 21: a totalt (på 14 matcher).
Ett fantastiskt slut på en otroligt fin dag med massor av publik, kanoninsats av ultras igen, och även våra maskotar och bollpojkar som ser till att Azalea åtminstone tabellmässigt (om man inte räknar in att vi alltid är först innan serien börjar) aldrig varit bättre än vad man är nu. Med en match mindre än övriga konkurrenter och den bästa målskillnaden är nu allting definitivt i egna händer.
Nästa motståndare att komma till fort Majvallen är Kålltorp fredag den 13/9 19:15, vi hoppas på att många gärna hittar ner även till den matchen. Varmt välkomna då!
/Rasmus ”Räven” Linderås
