Ett raderat referat är också ett referat som man brukar säga (?). Här kommer då andra försöket (efter att Sportadmin inte ville spara det första) att sammanfatta den intensiva matchperiod som vi precis lämnat bakom oss. Fatta mig kort kommer jag inte göra och meningarna är som vanligt lika långa som i James Joyces Odysseus.
Efter att ha tränat mer än någonsin tidigare under en försäsong med ca 4 tillfällen i veckan, dessutom med en hel del löp-pass i Slottsskogen då vädret inte varit snällt mot Majvallen. Lägg där till fys på fysio Sebbes jobb (Active Rehab, Kungsgatan) så var det spännande att se hur vi skulle stå oss när det väntades ett matchschema intensivare än Premier League under jul och nyår med 4 matcher på 11 dagar. Efter en seger mot Brämaregården (div 7, 4–2) väntade nu Skärhamn (div 4 Bohuslän), Pushers (topplag div 5), Väster (nykomling div 3) och Älvsborg (div 4).
Från rapporterna på plats gjorde vi en stark match mot Skärhamn, med bara två juniorer som enda bänk. Efter deras 1–0 mål var vi det bättre laget, borde fått någon straff men Ponnes mål blev vårat enda. Slutresultat 1–1.
I Västra cupens första gruppspelsmatch väntade Pushers, med lite ny formation och många spelare där vi letar efter bästa positionen var vi lite virriga och visste inte vad vi skulle göra. En målchansfattig match, där vi förlorar den efterföljande straffläggningen (vilket skulle bli ett återkommande tema). Slutresultat 0–0.
I andra matchen väntade tippade gruppspelsvinnaren Väster, med många duktiga spelare som spelat högre upp. Igen en tunn bänk då alla verkade blivit sjuka, bortresta och uppbokade samma vecka tyvärr. Vi står och sover i början tyvärr och de kan springa ifrån till 2–0 efter en lång boll från deras mittback där vi inte faller i tid och ett försök till passning från mittback till anfallare som via touch från oss leder till att de får ett friläge istället. Lyckligtvis reducerar vi rätt omgående då Arvids diagonala krossboll nickas svagt hemåt och Bolton hinner före målvakten och kan rulla in den. Sen spelar vi rätt bra, hittar lite passningar från backlinje upp till mittfält eller anfall, men målet kommer efter att Ponne snappat upp en för lös bakåtpassning från deras mittfält, han sätter fart, släpper till Calle vars inspel stoppas, men inte bättre än att Jonas kan vara först på returen och skjuta in kvitteringen. Andra startar vi bra, och vi gör ytterligare ett mål genom att Ponne vunnit bollen på mittplan tagit fart och släppt ut den till Bolton som med 10:an på ryggen och ett mål i benen inte tvekar att skjuta och returen från målvakten är Bärra först på och kan peta in. Vi fortsätter ligga bra i positionerna och även om vi hamnar lite lägre ibland är vi aggressiva och de har svårt att hitta igenom. Men sen har vi ju fortfarande vår Akilleshäl fasta situationer, där en kort hörna från dem leder till att vi helt glömmer bort två orangea på bakre stolpen där de har all tid i värden att slå in en kvittering. Klart trodde kanske vissa, men matchen skulle fortsätta svänga, efter att vi ytterligare en gång vunnit boll på mittplan, väggar sig Arvid fram centralt, slår ut den till Ponne på kanten som med ett perfekt avvägt inlägg kan nå Mikail som gör sitt första mål för seniorlaget. En skräll var på gång och ett möjligt avancemang, men ytterligare en fast situation med 2 min kvar slås smart från kanten till en Västerspelare som dundrar upp den i nättaket från 25 m. Efterföljande straffläggning förlorar vi såklart. Slutresultat 4–4.
Sista gruppspelsmatchen och för oss en bra möjlighet att se om vi för fjärde gången skulle kunna stå upp mot bra motstånd. Lite nya ansikten roterades in för att Amel skulle få se fler i spel. Älvsborg hade en liten chans att gå vidare om de skulle vinna med ett par mål samtidigt som Väster förlorade.
Vi öppnar rätt bra och Calle har ett bra läge att ge oss ledningen men deras för dagen mycket duktiga målvakt stod i vägen. 1–0 kommer istället när vi väljer att stå högt och låsa dem på inspark. Det blir en för lös bakåtpassning som Bärra Inzaghi kan placera in under målvakten. Det fortsätter sen bölja fram och tillbaka men utan några jättelägen innan de slår in ett fint inlägg där deras anfallare är helt fri på bortre ytan och kan nicka in den stenhårt och otagbart för Manne i målet. Det tar dock inte många sekunder efter det innan misskommunikation mellan målvakt och back i deras lag gör att ytterligare en för lös hemåtpass kan snappas upp av den stekheta måltjuven Bärra som gör sitt andra för dagen. Halvleken avslutas sen med att Ponne får ett bra läge att göra 3–1 innan det blir nattsvart.
PAUS, anledningen till att ljuset släcks är för att Azalea är hemmalag på Påvelund, Älvsborgs hemmaplan och därför är ansvariga för att tända ljuset. Det finns säkert någon ekonomisk förklaring till varför det ska vara så, men varför Väster inte alltid är hemmalag på Önneredsplan, Näset på Åkered, Älvsborg på Påvelund etc. förstår jag inte. Det är väl betydligt bättre om de som har sin klubbstuga vid planen ger bollar, västar och koner till motståndarna istället för att vi ska behöva släpa med det från Majvallen?
Andra halvlek blir väldigt Hawaii när Älvsborg satsar framåt, och båda lagen hamnar nästan i någon 4-2-4 helt ointresserade av att använda sitt mittfält, det är dock ett spel som vi liksom Älvsborg är rätt bra på och de skapas flertalet lägen för att det ska kunna bli fler mål. Manne lyckas trotsa människans fysik och släpar med benet när kroppen är på väg åt ett helt annat håll när borta (fast på egen hemmaplan)-publiken redan jublat för mål och vi är 7 cm från att avgöra när Calle återigen tar sig igenom. Det blir dock blir det bara ett, -av Älvsborg, vilket ger oss ytterligare ett kryss. Men enligt regelverket ska det såklart genomföras en straffsparksläggning, trots att lagen inte har något att spela för. Målvakterna är väl inte överdrivet taggade, och vi får visserligen se Kappe kapten likt Zidane lätta sin straff ribba in i mitten, men till slut förstår Arsenalsupportern Mats att enda utvägen för att han ska hinna se deras CL-match är att skjuta utanför, sagt och gjort, det lyckas han med väldigt bra och vi kan lägga ytterligare en förlorad straffläggning till handlingarna. Slutresultat 2–2.
Vi kan se tillbaka på ett gruppspel där vi likt Nya Zeeland i VM 2010 går igenom gruppen obesegrade med tre kryss men inte går vidare. Återstår att se om vi också blir enda obesegrade laget i denna upplaga av cupen. Härnäst väntar Härlanda (div 6), och det ska bli spännande att se hur vi klarar av att spela mot ett lag där vi på pappret ska vara starkare.
/Rasmus Linderås